Direktlänk till inlägg 20 januari 2009

Lycklig och deprimerad

Av Erica - 20 januari 2009 11:52


Känslorna i min kropp tävlar om att få komma ut. Min värld är inte helt balanserad just nu. Å ena sidan har jag aldrig varit såhär lycklig förut. Å andra sidan har jag aldrig varit såhär deppig förut.


Jag är lycklig över hela mitt privatliv. Det är absolut mest tack vare Totte! Men andra saker i mitt privatliv är jag också mer lycklig över nu än förut. Jag tycker att det är roligare att vara med kompisar och jag gillar lägenheten jag bor i bättre än den förra.


Jag är deppig över hela min jobbsituation. Framförallt är jag deppig för att jag har hållit på att söka juristjobb så länge nu och fortfarande inte fått något. Men jag är deppig över allt hattande också. Jag mår inte bra av att plocka extratider på ICA från vecka till vecka. Varje vecka tror jag att nästa vecka har jag nog inte tid att jobba så mycket för då ska jag söka jobb hela veckan, men det gör inget att jag inte får så mycket pengar då för om jag söker jobb hela veckan så kommer jag att få ett jobb sen. Men inget jobb kommer och jag måste plocka extratider som en galning i slutet av månaden för att få en hyfsad lön. Och då, när jag jobbar så mycket, blir jag deppig för att det var så länge sedan jag hade tid att söka något jobb. Det känns som att jag lever i väntan på mitt riktiga liv. Det skulle till och med kännas bättre att ge upp hela juristgrejen och be om ett heltidsschema på ICA. Då skulle jag i alla fall veta vad som gäller. Inget mer hattande. Jag skulle kunna strukturera upp mitt liv bättre då.


Känslan är underlig för det är inte så att lyckan och deppigheten tar ut varandra och blir någon slags neutral känsla i kroppen. Utan jag känner mig verkligen så lycklig och så deppig samtidigt! Det är klart att ibland tar den ena eller andra känslan över i en viss situation och då kan jag verka manodepressiv eller något. Totte säger eller gör något mysig och jag skiner upp som en sol, studsar över till honom och pussar honom för att sedan återvända till datorn och jobbsökandet och börja gråta otröstligt i tio minuter för att det känns så hopplöst, och sedan bli asglad när min syster ringer. Men när det inte är något speciellt som händer. När jag är ensam i ett rum och jag inte håller på och söker jobb eller fixar något gulligt åt Totte. När jag bara är jag. Då finns ständigt en underlig känsla i kroppen av att vara så lycklig att jag håller på att spricka samtidigt som jag är så deppig att jag håller på att skrynkla ihop. Det blandar sig i magen och kommer ut som en känsla som liknar den att man har för sig att det var något man skulle göra men man inte kommer på vad.


Tvärtom skulle jag aldrig vilja ha det! Jag vill inte förlora den här lyckokänslan i privatlivet för något enda jobb i världen! Hade det varit karriären som gick bra och privatlivet som var skit skulle man väl ha blivit en sådan där människa som jobbar jämt. Om det går bra i karriären vill man väl ha någon att dela den lyckan med? Nej, jag är hellre arbetslös för resten av mitt liv än att förlora Totte!!!


 
ANNONS
 
Ingen bild

Emma

22 januari 2009 12:25

Kan du bli asglad när jag ringer. Det var nice att höra :)
Wilma hälsar förresten. Fin bild på henne där förra veckan.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Erica - Måndag 12 nov 16:18


  Såhär kan man se ut när man har sköldkörtelsjukdomen postpartum tyreoidit:     Min poäng är att det inte syns om man är sjuk. Det finns så många sjukdomar som inte syns och det är så svårt att veta om folk i ens närhet är sjuka. På den h...

Av Erica - Lördag 10 nov 17:23


  Nu har jag jobbat drygt en månad på mitt nya jobb och jag ångrar inte en sekund att jag bytte jobb! Visst finns det småsaker som är sämre här en på förra jobbet, men på det stora hela är det mycket bättre! Jag har många fler kollegor, mer struktu...

Av Erica - Söndag 30 sept 23:53

Imorgon börjar jag på mitt nya jobb. Jag är helnöjd med beslutet att byta jobb och har höga förväntningar på det nya stället. Nu, såhär kvällen innan det är dags, känns lite som dagen före julafton. Allt är fortfarande möjligt. Kommer jag att ha...

Av Erica - Onsdag 26 sept 02:45

  Nu är jag färdigfirad. Jag är sjungen för fyra gånger, uppvaktad på sängen, skålad för vid två olika tillfällen och överöst med presenter/presentkort. Jag älskar fortfarande att fylla år.   Det känns bra att vara 35 år. Jag har tre barn och n...

Av Erica - Söndag 23 sept 23:15


"Alla har väl hål i öronen!?!" var den allmänna uppfattningen igår på mitt 35-årskalas. Men där satt jag med ett par superfina SNÖ-örhängen på presentbordet och helt intakta öron på huvudet. Jag vet inte varför jag aldrig har tagit hål i öronen och j...

Presentation

Tidigare år

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31
<<<
Januari 2009 >>>

Omröstning

Ni som har egna bloggar: Vilken månad har ni mest besökare?
 Januari
 Februari
 Mars
 April
 Maj
 Juni
 Juli
 Augusti
 September
 Oktober
 November
 December

Senaste inläggen

Sök i bloggen

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Sju Sorters Drömmar med Blogkeen
Följ Sju Sorters Drömmar med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se