Direktlänk till inlägg 16 februari 2009
Min älskade Totte snarkar ibland när han sover. Det låter underbart. Jag ligger där med huvudet mot hans bröst och hör hur hans andningar går över i snarkningar. Det låter inte så högt att det stör. Och det är charmigt oregelbundet, så man tröttnar inte på ljudet.
När jag hör honom snarka känner jag mig trygg. Nästan som att om han snarkar så sover han, och om han sover så är han inte rädd för något, och om han inte är rädd för något så är jag trygg. För han skulle vara rädd om jag var i fara. Därför känner jag mig trygg när han snarkar.
Jag undrar hur länge det kommer att vara underbart att höra honom snarka. Hur många år kommer jag att förknippa snarkande med trygghet? Och när kommer jag börja tycka att det är irriterande? Förhoppningsvis snarkar han underbart för alltid.
När barnen har flyttat hemifrån kommer jag att ha mycket mer tid till att skruva åt trappgrinden, tvätta kläder åt sex personer, fylla i papper till förskolan, städa undan leksaker och lyssna på oändliga berättelser som mina skatter vill dela med s...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | |||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | ||||
|