Direktlänk till inlägg 19 februari 2009
Jag skulle behöva lite tidspress. De senaste dagarna har känts ganska meningslösa. Det blir lätt så när det inte finns något tydligt mål man arbetar mot. Och tro mig, att söka jobb har inget tydligt mål.
En knapp behöver sys i på min svarta kofta. Den har legat i soffan en vecka nu. Jag sätter mig och glor på något tråkigt TV-program och tänker "jag ska kanske sy i den där knappen". Men så tänker jag "varför ska jag göra det nu?". Det finns liksom ingen tidspress. Jag behöver inte göra det nu. Jag kan lika gärna göra det sen. Och om jag gör det nu, så har jag inget att göra sen, så då blir hela min tillvaro meningslös. Så länge jag inte syr i knappen finns det en anledning för mig att fortsätta existera. Jag kommer nog inte att sy i den förrän jag kommer på vad nästa uppgift är, så att jag alltid har minst en uppgift kvar som jag inte har gjort än.
Om en kompis plötsligt ringde och undrade om vi kunde träffas skulle jag förmodligen tycka att den svarta koftan skulle vara perfekt att ha på mig. Men om vi skulle träffas bara en halvtimme från att hon ringde skulle tidspressen vara för stor. Jag skulle inte tro att jag skulle hinna sy i knappen utan att stressa, så då skulle jag ta en annan tröja istället.
Ifall jag visste att jag skulle träffa kompisar om ett par dagar så är det troligare att knappen faktiskt skulle bli isydd. Då finns det ett syfte med att göra det nu och inte vänta, men samtidigt hinner jag göra det utan att stressa. Lagom tidspress är precis vad jag behöver. Det gäller med allt i mitt liv, inte bara knappar.
Tyvärr verkar det som att lagom tidspress totalt har uteblivit den senaste tiden. För det mesta är det ingen tidspress alls. Jag sitter hemma och söker jobb, i den takt jag känner för. Sen diskar jag lite om jag tycker att det finns någon vits. Sen kollar jag lite på TV.
TV:n är det enda som faktiskt kan skapa lite tidspress i min vardag. Ibland kollar jag igenom TV-tidningen i jakt efter ett program jag kan övertala mig själv om att jag verkligen inte vill missa. Det ska helst börja om en timme eller max två. Då blir det lite fart på mig. När jag har en tid att passa går det bättre att komma igång med det jag ska hinna göra innan. Så disken blir diskad i tid till TV-programmet.
Annars är det ofta för mycket tidspress på helgerna nuförtiden. Jag jobbar varje helg. Och det är melodifestival varje lördag. Sen är det inte ovanligt att kompisar eller Totte vill hitta på något roligt med mig på helgen. Så helgerna är helt tokstressade. Jag hinner inte sy i en knapp hur gärna jag än hade velat. Det är bara att stressa iväg till alla förutbestämda saker hela helgen och slänga ett öga på det växande diskberget de gånger jag är hemma, på väg mellan dörren och sängen.
När måndagen och vardagen sedan kommer känns det meningslöst att ta itu med diskberget just nu. Jag har ju ingenting för mig resten av dagen heller, så varför göra det just nu? Men så bestämmer jag mig för att absolut se något på TV om en timme, så då blir det lite diskat ändå till slut.
Jag längtar efter lagom tidspress. Snälla kom tillbaka till mitt liv!
När barnen har flyttat hemifrån kommer jag att ha mycket mer tid till att skruva åt trappgrinden, tvätta kläder åt sex personer, fylla i papper till förskolan, städa undan leksaker och lyssna på oändliga berättelser som mina skatter vill dela med s...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | |||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | ||||
|