Jag vaknade en timme innan klockan ringde i morse, och var pigg. Ovanligt! Plötsligt kunde jag ta det lugnt på morgonen. Jag ägnade lite tid åt att väcka Totte, och ligga och prata lite och mysa. Sedan åt vi frukost tillsammans vid matbordet. Det brukar bli ensam framför TV:n de flesta morgnar, så det var mysigt.

Synd att jag måste till jobbet nu. Det hade varit trevligt att börja lördagen såhär och sedan ha tid att göra något tillsammans, jag och Totte. Men sanningen är väl den att jag inte hade gått upp så tidigt om jag inte skulle jobba. Och vi skulle säkert ha ätit frukost framför TV:n om jag hade haft tid att titta på ett helt avsnitt av 24.

Den perfekta morgonen går inte att planera. Det gäller att njuta av den nu när den helt oväntat kom. Jag tror att mycket handlar om att jag vaknade innan väckarklockan ringde. Och det går verkligen inte att planera. Hur ska man bete sig för att vakna innan väckarklockan ringer utan att ställa en annan väckarklocka tidigare?

Fast jag tror och hoppas på att fler perfekta morgnar kommer att dyka upp när jag får ett dagtidsjobb. Om jag går upp samma tid varje morgon så kanske jag till slut vaknar innan väckarklockan ringer lite nu och då. Men framförallt får jag gå upp tillsammans med Totte, och det gör väldigt mycket. Jag blir glad av att vara med honom. Så jag längtar och hoppas, men under tiden gläds jag åt den perfekta morgon jag fick idag.

När jag tänker för mycket kan jag inte somna. De senaste kvällarna har jag tänkt på allt möjligt när lampan är släckt och Totte har flutit bort till drömlandet. Jag tänker på jobbsökandet och jag tänker på bristen på tidspress. Jag tänker på tokiga Valdemar och jag tänker på underbara Totte. Jag tänker på hur jag har haft det och på hur jag har det nu. Sedan tänker jag på hur det kan bli i framtiden.

Jag vill inte tänka när jag ska sova. Jag har gått om tid att tänka på allt det där nästa dag, om jag skulle vilja. Men det är på kvällen när inget annat är på gång som tankarna är omöjliga att stoppa.

Att kolla på TV precis innan jag ska sova gör att tankarna inte sätter igång förrän TV:n är avstängd. Så länge TV:n distraherar mig så tänker jag bara på vad som just för stunden händer på TV. Då kan jag bli så trött att jag bara somnar. Det värsta är att jag oftast vaknar igen och börjar tänka när jag flyttar mig från soffan till sängen.

Totte var snäll och satte på musik åt mig igår när vi låg i sängen och jag inte kunde sova. Perfekt distraktion. Jag somnade efter två låtar. Men egentligen vill jag inte behöva lyssna på musik. Egentligen vill jag kunna sluta tänka och bara somna av mig själv. Hur gör man?