Se så fint matbordet blev. Inte minst för att jag har dekorerat det lite med löpare och ljus. Men nu är det själva bordet vi ska koncentrera oss på. Jag har faktiskt byggt ihop det från att ligga i en massa lösa delar till att vara ett fint, färdigt bord. Så duktig jag har varit.

Det var inte helt lätt. Det var nästan så att det gick åt blod, svett och tårar. Inget av det faktiskt. Men det gick åt fruktansvärt ont i handen, ett telefonsamtal till pappa och mycket frustration. En skruv var helt omöjlig att skruva i. Först tog jag i så att handen höll på att gå av. Sedan gav jag upp. Fast bara på låtsas. Jag ger aldrig upp. Jag bara tog en paus. Sedan ringde jag pappa som tipsade om arbetshandskar och eventuellt en ny skruvmejsel. Jag ville bygga ihop bordet idag, så ny skruvmejsel var uteslutet. Det får jag gå och köpa innan nästa gång vi ska till IKEA. Men jag hittade ett par av Tottes arbetshandskar. Och med dem gick det till slut att skruva i skruven.

Förhoppningsvis kommer det här bordet att kännas helt rätt i vårt kök. Det gamla bordet var runt, så det tog upp onödigt mycket plats för så lite bordyta det gav. Det var dessutom till för fyra personer. Nu har vi köpt två bord som är till för två personer var. Så vi kan ställa dem bredvid varandra och få plats med fyra personer. Eller så kan vi ha ett som vi äter vid, bara vi två, och ett som vi har saker på eller använder som arbetsyta när vi lagar mat och bakar. Jag tror att det kommer att bli bra.

Totte och jag har varit på IKEA och handlat möbler och diverse. Det mesta är kvar i sina kartonger, men som syns på bilden har jag hunnit vika ihop en liten lådbyrå redan. Egentligen har vi köpt två sådana, men den andra kunde jag inte bygga ihop, för som vanligt saknades det skruvar. IKEA ska skicka med posten. Slutet gott, allting gott!

Vi är väldigt olika, Totte och jag, när det gäller IKEA. Jag tycker att det är jättekul att åka dit och shoppa loss. Han bävar inför att åka. Jag vill gärna kolla upp i förväg på internet de stora sakerna vi ska ha, så att vi kan ta mått i lägenheten och se om en viss möbel passar på en viss plats. Han vill bara åka iväg och få det gjort. Jag vill titta på beskrivningarna när jag bygger ihop grejerna och göra allt i rätt ordning. Han vill bara sätta igång och bygga som han tror att det ska vara.

Det är ganska skönt nu att Totte är på jobbet och gav mig tillåtelse att bygga ihop de små grejerna som man kan göra ensam. Vi brukar ha ganska svårt att samarbeta när vi bygger ihop IKEA-möbler tillsammans. Det får bli en annan dag. Nu tar jag de små sakerna ensam.

Vi har köpt: Två bord, två bokhyllor som är 2 x 4 rutor, en bokhylla som är 1x 5 rutor, en massa olika lådor och minibyråer som passar perfekt i en ruta, två taklampor, några potatisskalare och andra små köksprylar, en extra stark glödlampa till vår golvlampa och en grön plasthink som vi tänker ha pantflaskor i.

När jag går upp på morgonen vill jag göra allting först. Det här är ett problem som många gånger får mig att ligga kvar i sängen längre än jag egentligen vill. Det tar ett tag att bestämma i vilken ordning jag ska göra sakerna. Sedan ligger jag kvar en stund till, fast jag har bestämt mig, för att jag vet att det inte kommer att bli bra. Allting kommer inte att bli gjort först.

Jag vill kissa det första jag gör när jag går upp, för jag är alltid kissnödig. Eller så blir jag kissnödig när jag vaknar bara för att jag är van vid att alltid kissa på morgonen. Hur det än är så vill jag göra det först, för det är svårt att koncentrera sig på att göra någonting annat när man är kissnödig.

Fast egentligen vill jag klä på mig det första jag gör. I alla fall nu på vinterhalvåret. Det är så kallt i lägenheten att jag blir kall om hela mig så fort jag tar bort täcket. Sedan är jag kall ända tills jag klär på mig. Och det är väldigt svårt att koncentrera sig på att göra andra saker när man fryser. Så därför vill jag klä på mig först.

Ofta är jag hungrig när jag vaknar, så jag vill äta frukost det första jag gör. Helst innan jag har gjort i ordning frukosten. Det är väldigt svårt att koncentrera sig på att göra något annat när man är hungrig, så jag vill äta först.

Bloggberoende som jag är så vill jag blogga det första jag gör när jag går upp. Jag har ofta kommit på något att skriva innan jag somnar, under natten eller på morgonen efter att jag vaknat fast innan jag faktiskt gå upp. Det är så svårt att koncentrera sig på att göra något annat när man har en text i huvudet som man bara vill få ner. Så därför vill jag blogga det första jag gör.

Mobilberoende är jag också, så jag vill ta med mig mobilen från sängbordet till en mer central plats i lägenheten direkt det första jag gör när jag går upp. Det känns dumt att lämna den kvar när jag går. Jag vill ju alltid ha den med mig. Det är dock en liten omväg om jag ska ta med den, så jag kan inte göra det i bara farten, utan jag måste välja att göra det först.

Vattenflaskan som står vid sängen vill jag helst också ta med mig och fylla på med nytt fräscht vatten det första jag gör. Vatten behöver man hela dagen, inte minst på morgonen. Dessutom är det lätt att jag glömmer kvar den vid sängen och inte dricker något vatten på hela dagen om jag inte tar med den och fyller på den direkt. Så jag vill fylla på den direkt. Det är så svårt att koncentrera sig på att göra andra saker medan man har en sak i huvudet som man vet att man kommer att glömma bort vilken sekund som helst.

Just nu kan jag inte komma på något mer som jag vill göra det första jag gör när jag går upp, men det finns säkert fler saker. Ibland är det någon extra grej jag vill göra först för att jag just den dagen ska göra något speciellt. Det tråkiga är att det inte går att göra allting först, så flera saker får alltid vänta. Och vad jag än väljer att göra först så blir det dåligt. Kissar jag först så fryser jag. Klär jag på mig först så är jag nära att kissa på mig. Och väntar jag med att blogga så glömmer jag bort vad jag tänkte skriva, men äter jag inte frukost först så sitter jag hungrig och kan inte koncentrera mig.

Lösningen kanske är att göra allting så extremt fort att det känns som att allt hände först. Eller så får jag bara stå ut med att det är besvärligt att gå upp varje morgon. Det är bättre än att ligga kvar i sängen hela dagen i alla fall.