Hur kan så mycket hår komma från en enda katt? Det finns katthår överallt i det här huset. Alla mina saker är redan fulla med katthår, så jag antar att det inte spelar någon roll hur mycket man försöker städa bort det. Inom ett par dagar är hela huset fullt med katthår igen.

Det mest obehagliga är att de nytvättade handdukarna lyckas bli fulla med katthår så fort. När man sedan torkar av ansiktet med handdukarna får man katthår i näsan, i munnen och på ögonfransarna. Hur man än gör så går det inte att undvika.

I vanliga fall är jag lite av en perfektionist. Jag går gärna och slänger en post-it-lapp så fort jag har avgjort att den ska slängas, även om det innebär att jag måste resa på mig och gå till papperskorgen på andra sidan av rummet, och även om jag vet att jag en kvart senare kommer att resa på mig och gå förbi papperskorgen ändå. Jag vill ha det snyggt runt om mig direkt.

Men i det här huset har jag gett upp när det gäller katthår. Jag satt med fötterna på soffbordet idag och tittade på TV när jag såg att en tuss katthår hade fastnat på min strumpa. Reflexmässigt ryckte jag till för att luta mig fram och ta bort det, men jag hejdade mig innan jag kom så långt. Jag insåg att det ändå inte är någon idé. Jag har säkert katthår på händerna också, så jag kanske bara förvärrar situationen genom att ta med händerna. Om inte annat får jag katthår på fötterna igen när Louise (som gick omkring på bordet) stryker sig mot dem.

Ifall man skulle se till att alltid ta bort allt katthår så fort man fick det på sig så skulle man inte göra något annat än att plocka katthår. Och det är ju inte hållbart. Så jag får helt enkelt finna mig i att ha katthår på mig och på alla mina saker. Det är inte så hemskt så länge det håller sig borta från ansiktet.