Köer är ganska vanligt förekommande i kassan och de flesta kunder brukar hålla sig till sin plats i kön. Ibland händer det dock att någon kund vill gå före i kön. Det här tycker jag oftast är en dålig idé, men samtidigt tycker jag inte att jag som kassörska är någon som har med saken att göra. Detta får kunderna lösa mellan sig.

Ibland när en kund har väldigt få varor och kommer till en kassa där tre kunder med fulla kundvagnar står i kö går kunden fram till den som står först i kön och frågar om det går bra att gå före. Oftast svarar då den kunden "ja". Personligen tycker jag att detta är respektlöst beteende mot de andra två kunderna som står längre bak i kön. Kunden med få varor har ju gått förbi även dessa kunder i kön, fast utan att fråga.

Det vanligaste är att kunder med få varor frågar om de får gå före. Det är väldigt sällan en kund med fler varor än fyra frågar om det är okej att gå före. Någon enstaka gång har jag sett en kund med en hel korg fråga om han fick gå före, men då berättade han för den kund han gick före att han hade jättebråttom och skulle vara tvungen att lämna sina varor annars, och han tackade så jättemycket för att han fick gå före. Men, som sagt, det vanliga är att kunden har få varor.

Problemet är bara att det inte alltid är antalet varor, utan snarare betalningen, som avgör hur lång tid kunden tar i kassan. Ifall en kund betalar med kort och drar sitt kort under tiden jag stämplar in varor, för att spara så mycket tid som möjligt, tar det precis lika lång tid om kunden har en vara, tre varor eller tjugofem varor. Jag hinner nämligen stämpla ungefär tjugofem varor under tiden en vanlig kund drar sitt kort och slår in sin kod. Så om en kund med en vara vill gå före en kund med tjugofem varor så kan det vara värt att ta reda på om båda har tänkt betala med kort först. För om så är fallet så kommer båda kunderna ta lika lång tid och jag förstår då inte anledningen till att den ena skulle få gå före den andra.

När kunden betalar kontant tar det väldigt olika lång tid beroende på om kunden har jämna pengar eller inte och om dessa jämna pengar är uträknade och framtagna i förväg eller inte. En kund med upp emot trettiofem varor kan på det viset gå fortare än en kund med bara en vara. Under förutsättning att kunden med trettiofem varor vet exakt vad det kostar i förväg och räcker fram jämna pengar precis när jag har stämplat in varorna klart, medan kunden med en vara måste lyssna på summan först, sedan leta bland sedlar och mynt för att till sist lämna fram en sedel som gör att jag måste ta upp diverse andra sedlar och mynt i växel.

Helt ovanligt är det inte heller att en streckkod är skadad eller inte inlagd i datorn. När jag får en sådan vara måste jag ringa och be personal som jobbar inne i affären att läsa upp en oskadad streckkod för mig eller berätta priset. När detta händer kan en enda vara ta längre tid än en hel full kundvagn med varor. Det har hänt att det har blivit så när en kund med två varor har fått gå före. De två varorna tog alltså längre tid än hela resten av kön sedan. Lite pinsamt tror jag att kunden som hade gått före för att hon "hade så lite" tyckte att det var. Så tänk på det om ni ber om att få gå före i kön. Man vet inte alltid i förväg vilken kund som kommer att ta längst tid och gissningen görs bäst efter betalningssätt, inte antal varor.

Egentligen tycker jag inte ens att det borde vara helt avgörande i frågan vilken kund som tar längst tid heller. So what, om en kund tar en minut längre än en annan i kassan. Om han kom till kassan en minut tidigare än den andra kunden och därför står före i kön så har han väl rätt att ta den tid han tar. De flesta kunder ägnar mer tid i kön åt att vänta på alla framför dem som sammanlagt tar mer tid än de själva gör när det väl blir deras tur. Det är inte bara kunder med få varor som gör det. Det kan hända att en kund med få varor skulle komma därifrån mycket fortare om den fick gå före, och det kan hända att ingen av de som står i kö märker någon skillnad för att de får stå i kö lite längre, medan den kunden betalar sina varor. Men jag tycker ändå att det är upp till var och en att ta sin plats i kön. Om man inte går före i kön så kan man, när det blir ens egen tur, känna att man får ta upp kassörskans fulla uppmärksamhet den tid det tar, oavsett om man betalar med kort eller kontant och oavsett om det dyker upp en vara som inte finns inlagd i datorn, utan att det är på lånad tid. Och den känslan kan vara värd att stå på sin plats i kön för, även om man får stå i kön tre minuter extra.

Stress är i många fall orsakad av logiskt tänkande och tillgång till information. Det är nog därför djur inte blir stressade så ofta. De blir nästan bara stressade på grund av rädsla. När de befinner sig i en farlig situation blir de stressade för att skynda att ta sig ur situationen. De är dock inte lika bra på logiskt tänkande som oss människor och de har inte tillgång till lika mycket information, så när de inte är rädda blir de inte stressade.

Vi människor däremot blir stressade lite nu och då. Om vi vet att bussen går varje kvart och vi ser en buss komma så skyndar vi oss fram till hållplatsen för att hinna med den. Vårt logiska tänkande säger oss att om det går en buss nu, och bussarna går varje kvart så tar det femton minuter till nästa buss går om man missar den här bussen. Vi kan dessutom lista ut att det kommer att bli tråkigt att stå och vänta på bussen i en kvart när man inte har med sig någon man känner eller något att läsa.

Om vi inte kunde tänka logiskt och såg en buss komma skulle vi nog inte bli lika stressade. Då skulle vi bara konstatera att vi missade den och sedan skulle vi upptäcka efter hand att vi blev uttråkade och att det tog femton minuter tills nästa buss kom.

Tillgång till information är minst lika bidragande till att vi blir stressade. Hur många skulle skynda iväg till hållplatsen innan de ens ser bussen komma om de inte hade tillgång till information som säger att bussen enlig tidtabellen ska komma om en minut? 

Kombinationen av logiskt tänkande och tillgång till information gör att vi vet att det är dåligt att komma för sent till jobbet. Kommer man mycket för sent eller kommer man för sent ofta leder det till att chefen blir arg på en. Dyker man inte upp alls eller upprepas förseningarna för mycket kan man i värsta fall bli avskedad. Det leder i sin tur till att man inte får några pengar och då kan man inte köpa nödvändiga saker som mat eller roliga saker som PlayStation-spel. Det här vet vi, och det är därför vi blir stressade på morgonen när vi ska till jobbet och inte riktigt känner att vi har hunnit ägna så lång tid vi ville åt att ligga kvar i sängen och dra oss, läsa tidningen, fixa håret, gulla med barnen, packa väskan eller blogga. Vi gör inte det vi vill göra för stunden, för vi kan lista ut att det inte leder till ett resultat vi kommer att gilla i det långa loppet.

Annat är det när vi är på chartersemester. Vårt logiska tänkande har vi förhoppningsvis med oss även då, men tillgången till information kan vara begränsad. Vi skyndar oss inte till bussen, för vi vet ändå inte när den ska gå. Vårt logiska tänkande säger oss dessutom att inget dåligt kommer att hända om vi missar den. Vi är inte på väg till jobbet eller något annat man måste passa tiden till. Om vi kommer fram till hållplatsen precis när vi ser en buss åka därifrån blir vi inte genast ledsna heller, för vi vet inte förrän det har gått en kvart att det var så lång tid vi skulle vara tvungna att vänta.

Vi stressar inte för att hinna till en viss restaurang i tid, för vi vet inte när den stänger. Vi stressar inte iväg till stranden, för vi tror att solen kommer att skina hela dagen. Den här bristen på information gör att vi stressar mindre, men den kan också leda till fler besvikelser. När vi kommer fram till restaurangen sent på kvällen blir vi besvikna om den har stängt. Ifall solen har skinit hela morgonen blir vi besvikna om den går i moln på eftermiddagen precis när vi har tagit oss till stranden.

På en chartersemester är det nog ganska bra att få slippa stressen, trots besvikelserna. I vanliga vardagen däremot tror jag att det är bättre att fortsätta stressa än att ständigt bli besviken för att man inte har kollat upp saker ordentligt och sett till att hinna till ställen i tid. Det bästa vore förstås om man klarade av att skynda sig utan att bli stressad. Om man vet att det tar ganska lång tid att hinna med det man vill göra på morgonen och man vet vilken tid man måste åka för att hinna till jobbet är det bättre att gå upp i tid så att man hinner allt, än att gå upp lite senare och bli stressad.

Vi människor får nog helt enkelt leva med det logiska tänkandet och den enorma tillgången till information vi har och göra det bästa av situationen. Jag skulle i alla fall aldrig välja bort min förmåga att tänka logiskt. Så om den bidrar till att jag blir stressad ibland så tycker jag ändå att det är värt det. Bara jag får en chartersemester någon gång ibland så är jag nöjd.

Nya strumpor från Cubus. De är helt underbara. Jättemjuka och sköna. Jag har mörkgröna, rosa, vita och svarta sedan tidigare. Nu har jag köpt de här fina ljusgröna och några randiga. Grön- och vitrandiga och rosa- och vitrandiga.

Tänk vad coolt vatten kan se ut när man spiller ut det på golvet. Men jag skulle nog ändå uppskatta om Totte lät bli att spilla vatten på golvet i fortsättningen.