Valdemar följde med familjen till Furuvik idag. Han tyckte att det var roligt, men att många av djuren var läskiga. En del av djuren ville han leka med och kramas med, men de var så långt borta att man inte kunde nå dem. Apan som hade en liten unge på magen kunde man till exempel inte klappa, för den svingade sig i träden på andra sidan vattnet.

De flesta av djuren som man kunde klappa tyckte Valdis var för läskiga för att klappa. Både jag och min syster vågade oss fram och klappade kamelerna, men Valdemar gömde sig i Tottes väska och höll sig på långt avstånd. Det enda djur som Valdemar faktiskt vågade klappa var Wilma, min systers hund. Henne har ju Valdemar träffat förut, så henne är han bara lite rädd för.

Det roligaste som Valdis gjorde var att få ett kort på när han är soldat. Men när vi gick ner under jorden och tittade på hur soldaterna hade bott så gömde han sig i väskan igen. Han kom inte fram igen förrän mamma vann en jättestor Daim på lyckohjulet. Fast hon öppnade den inte direkt, så Valdis fick smaka av chokladströsslet på min mjukglass istället. Sedan var vi nöjda och glada med dagen allihop.

Vi har inte kommit över nyhetens behag vad det gäller digitalkameran än, så vi tar fortfarande en massa bilder på vadsomhelst hela tiden. Den här bilden tog vi på oss själva när vi satt på bussen på väg hem från stan efter att ha besökt Uppsala Domkyrka, varit på bio och ätit på Restaurang Lingon.