I några veckor nu, sedan min syster berättade att hon tycker att mäklare är ett intressant yrke, har jag funderat på om jag vill bli mäklare. I natt när jag låg i sängen och inte kunde sova gick tankarna för fullt. Jag tror att jag skulle tycka om att jobba som mäklare. En del saker som är bra att kunna som mäklare har jag lärt mig på juristutbildningen när jag läste fastighetsrätt och avtalsrätt. Dessutom älskar jag planritningar och jag har en otvingad förmåga att sätta mig in i hur det skulle vara att bo i olika lägenheter och se det positiva i varje lägenhet.

Mina fantasier i natt gick inte att stoppa. Ena stunden hade jag visning av en lägenhet och hälsade nyfikna, potentiella köpare välkomna, utan att besvärar dem alltför mycket. Andra stunden var jag och köpte en ny kostym för att jag skulle se snygg ut på jobbet. Sedan skrev jag en planlösning för att lägga ut på mäklarfirmans hemsida. Till sist gick jag på anställningsintervju för ett jobb som mäklarassistent. Jag fick jobbet och skulle börja jobba direkt, så jag var tvungen att fundera över hur jag skulle göra med kursen i företagsekonomi och jag sa upp mig på ICA. En liten stund såg jag till och med framför mig hur jag och min syster öppnade mäklarfirma tillsammans.

Tråkigt nog är det inte så enkelt. Det räcker inte att ha en massa bra idéer och föreställa sig exakt hur det ska gå till. För att verkligen få drömjobbet måste man ha tur också. Jag kan inte tänka mig att någonting annat än tur ska kunna göra mig till mäklare. Självklart krävs det hårt arbete från min sida också och massor av engagemang. Men som jag tidigare har lärt mig leder hårt arbete ingen vart alls i yrkeslivet, om man saknar tur. I alla fall om man inte har några kontakter. Har man kontakter behövs det ingen tur. Jag är till och med osäker på om det krävs något hårt arbete. Det kan räcka med att man jobbar medelhårt för att få det jobba man vill ha när man har kontakter som fixar in en.

Precis som med juridiken har jag inga kontakter på mäklarsidan. Så även om jag så tydligt kunde se det framför mig i natt, tvivlar jag på att jag kommer att lyckas bli mäklare. Jag tvivlar inte på att jag skulle vara en bra mäklare om jag fick jobba som en. Men jag tvivlar på att jag kommer att lyckas få något jobb. Det är det tråkigaste med alla mina fantasier om olika jobb. Jag vet att jag skulle klara av jobben utmärkt. Jag vet att jag skulle göra allt för att lyckas. Och jag vet att jag min chef skulle bli nöjd med mig. Men det är att komma dit som är det svåra. Det känns så typiskt att jag aldrig får visa de bra egenskaper jag har och skulle kunna använda i dessa jobb.

Det enda jobb jag aldrig har känt att jag vet att jag skulle klara av, utav de jobb jag har fantiserat om, är juristjobbet. Under hela tiden jag har pluggat juridik har jag aldrig känt att jag riktigt har förstått mig på det, även om jag har lyckats lära mig det och klarat alla tentor. Det är förmodligen lika bra att jag aldrig lyckas få något juristjobb, för det är så tydligt att det inte är det jag vill. Ett mäklarjobb är mycket mer praktiskt. Jag vet inte exakt vad en mäklare har för arbetsuppgifter, men det känns som att det är lättare att förstå på riktigt vad en mäklare gör, när man kommer in i det, än att förstå vad en jurist gör. Det går liksom att ta på. Man säljer hem. Och man gör det genom att ha visningar och lägga upp annonser på hemsidor.

Om jag inte tappar gnistan inför att bli mäklare inom den närmaste tiden så ska jag kolla upp vad jag har för alternativ. Jag tror som sagt inte att jag kommer att få något jobb som mäklare heller, men jag ska i alla fall inte ge upp innan jag ens har försökt. Om det krävs är jag villig att plugga mer, men inte om det inte i princip garanterar att jag får jobb sedan. Helst skulle jag vilja jobba som mäklarassistent först och ta tjänstledigt för att plugga till mäklare eller något, så att jag vet att jag åtminstone har mitt assistentjobb kvar. Då har jag även kontakter och det borde inte vara helt omöjligt att klättra från mäklarassistent till mäklare inom samma firma. Just idag har jag dock tusen andra saker att göra. Jag hoppas verkligen att jag tar tag i det här på riktigt inom en snar framtid, så att det här inte bara blir en dröm som jag inte ens försökte uppfylla.