Alla inlägg under oktober 2009

Av Erica - 23 oktober 2009 22:15


Nu när jag har fastnat i Idol-träsket vill jag inte ta mig ur det. Jag är jättenyfiken på vem som åker ut och jag vill absolut se mina favoriter sjunga på fredagskvällarna. Trots att jag vill titta så är jag inte helt nöjd när jag tittar. Jag önskar att det inte skulle sändas så mycket Idol på fredagarna. För jag orkar inte titta på TV hela kvällen, men jag vill se allt som sänds.


Idag var jag jättetrött när jag kom hem från jobbet och i princip färdig att gå i säng på en gång. Men äta måste man ju, så jag fick i alla fall stanna uppe och äta. Sedan måste man ju titta på Idol också. Men Idol tar hela kvällen. Inte nog med att det håller på hur länge som helst först. Sedan måste man hålla sig vaken tills man får veta vem som åker ut också.


Så nu har jag borstat tänderna, bytt om till nattlinne och lagt mig i sängen med TV:n på. Jag ska göra vad jag kan för att inte somna innan jag får reda på resultatet. Men det känns redan nu som ett slöseri att vara uppe såhär sent, en kväll då man har velat sova sedan klockan sex. Tänk vad mycket roligare jag hade kunnat ha om jag hade gått och lagt mig för två timmar sedan, och vaknade två timmar tidigare imorgon. Men nu är det som det är. Jobbigt!


Av Erica - 22 oktober 2009 19:30


Det bästa jag vet är att känna mig engagerad. Det slår alla andra känslor och är dessutom det som får mitt liv att fungera bäst. Att känna sig kär är också en väldigt bra känsla, men enligt mig ingår det en hel del engagemang i den känslan också. Skulle jag känna mig kär i en person som jag struntar i, skulle det nog inte vara en lika underbar känsla som det är nu när jag är kär i Totte och vill skaffa barn med honom.


Om jag får välja mellan att skapa något eller titta på en rolig TV-serie, när jag har en timme över, väljer efter mitt humör. Om jag är trött och känner mig helt oengagerad vad gäller allt, sätter jag mig förmodligen och tittar på den där TV-serien. Och visst är den kul. Jag skrattar. Men jag tycker mycket bättre om de gånger jag känner att jag orkar och har engagemanget för att skapa den där grejen istället, oavsett om det är ett födelsedagskort, en virkad figur eller en tråkig sak som vi behöver för att kunna laga duschen. Det är roligt på ett mycket mer aktivt och givande sätt.


Jag är hellre engagerad och storstädar hela lägenheten än oengagerad och slötittar på TV en hel dag. Känslan i kroppen är oslagbar. Man börjar automatiskt tänka och komma på idéer. Musklerna jobbar utan ansträngning för att få utföra det man nyss kom på. Man är igång och aktiv hela tiden, utan att det är jobbigt. Det är bara kul!


Tvärtom är det värsta jag vet att känna mig likgiltig. Ingenting blir gjort. Ingenting är kul. Man tappar sin personlighet. Det är hemskt. Jag önskar att jag visste vad det är som gör att man känner sig engagerad ibland och likgiltig ibland. För i mitt fall handlar det inte om vilka saker det är jag har att göra. Jag kan vara superengagerad inför pluggandet av företagsekonomin ena dagen och fullkomligt likgiltig andra dagen. Samma gäller för bloggandet, som jag egentligen älskar. Det är konstigt! Låt mig aldrig vara likgiltig igen!


Av Erica - 21 oktober 2009 21:45



Valdemar leker med figurer från Ice Age 3. Jag och Totte fick dem när vi köpte varsitt Kinderägg. Men nu är det Valdis som har mest glädje av dem.


Jag är glad att Valdis är på benen igen och vågar ha lite kul. Ett tag där vågade han inte göra någonting för att han hade så ont i armen, och var uttråkad för att han saknar Maddi och Nin.


Av Erica - 20 oktober 2009 19:45


De här fina rosorna skickade Totte till mig med blombud, för att jag har fått fast anställning. Jag blev superglad! Vad romantisk han är, min Totte. Nu kan jag sitta och titta på dessa fina blommor när jag sitter vid datorn på jobbet!



Samtidigt som jag börjar bli nervös och tror att jag har inbillat mig att jag har fått tillsvidareanställning börjar det sjunka in vad detta betyder. Förmodligen kommer jag till exempel att ha betald semester. Alltså behöver jag inte spara hela året för att ha råd med mat i juli, då jag inte brukar få någon lön om jag har varit ledig i juni eller pluggat hela året och levt på CSN. Det är ju jättebra!


Jag hoppas att jag får ett anställningsavtal hemskickat snart, så att jag verkligen får se att det här är på riktigt. Men fram till dess har jag rosorna som påminner mig, både om att jag har världens underbaraste pojkvän och att jag har ett fast jobb. Mitt liv är toppen!


Av Erica - 20 oktober 2009 19:30


Mitt block, som jag skriver listor på vad jag ska göra varje dag på jobbet i, börjar bli riktigt välanvänt. Jag råkade känna med handen mot baksidan av ett blad idag och kände en rejäl upphöjning längs ena sidan på det bladet och alla andra blad i följd som jag har använt tidigare i blocket.


Upphöjningen bestod av alla små rutor som jag ritar till vänster om varje sak jag behöver göra, och inte minst av alla kryss jag har satt i rutorna. Det finns mer att göra på jobbet än man skulle kunna tro. Och allt har ett eget kryss i blocket.


Av Erica - 19 oktober 2009 22:30


Idag var det tårta och skumpa som gällde!





Jag har fått tillsvidareanställning på mitt nya jobb! Det är helt sjukt. Jag är överlycklig!


Det är fortfarande oklart hur mycket jag kommer att få vara i Göteborg, men jag ska i alla fall inte ha fast kontor i Uppsala, som jag har haft de här två månaderna. Jag tror nog att jag kommer att hamna där jag vill till slut, om jag bara är tillräckligt flexibel på vägen.


Nu känns det som att jag med övertygande säkerhet kan säga att jag har jobbat mitt sista pass i kassan. Det känns jättekonstigt, men väldigt skönt! Om jag hade varit tvungen att gå tillbaka till ICA hade det känts som ett enormt steg bakåt i karriären.


Först sa min chef att jag skulle få förlängt till sista december. Sedan ändrade han sig under telefonsamtalets gång till sista januari. Redan då var jag jätteglad. Vi la på och jag ringde upp min syster med min privata mobil, för att berätta den glada nyheten. Realist som jag är sa jag att jag inte kände att jag kunde känna mig lugn så länge jag inte har tillsvidareanställning. Så länge man bara får förlängt är framtiden ändå osäker. Man har bara skjutit fram problemet.


Då ringde plötsligt jobbtelefonen igen och min chef säger att jag får tillsvidareanställning istället. Helt sjukt! Nästan som att han lyssnar av min privata telefon. Han ringer och ger mig tillsvidareanställning precis när jag sitter och pratar med min syster om att jag skulle vilja ha tillsvidareanställning.


På väg hem kände jag att jag var tvungen att vara lite klyschigt dramatisk, så jag köpte med mig en flaska mousserande och en prinsesstårta hem. Ska man någon gång dricka skumpa en måndagskväll så kände jag att nu var tillfället. Och alla i huset var med och firade, mamma, pappa, brorsan, jag och Valdemar. Fast Valdemar fick ingen skumpa, bara tårta. Synd att inte Totte kunde vara med!


Nu är det massor av saker jag måste ta tag i, saker som jag i flera år har sagt att jag ska göra när jag får fast jobb. Först och främst ska jag gå med i A-kassan. Det kan verka bakvänt att jag har väntat med att göra det tills jag får jobb, men det känns ändå säkrast att göra det nu. Sedan ska jag göra upp en budget som bygger på en faktisk jämn månadsinkomst. På lång sikt ska jag skapa barn också, med gott samvete, för nu kan jag ge dem en trygg uppväxt.


Jag har inte riktigt förstått att det är sant än. Men innan jag gör alla saker som jag har sagt att jag ska göra när jag får fast jobb, så ska jag se till att sköta mitt fasta jobb alldeles utmärkt. För om jag missköter jobbet går jag miste om allt annat. Alltså kanske det dröjer ett tag ändå innan allt blir gjort. Men vad gör det, när man har ett fast jobb som man supertrivs med!?!


Av Erica - 18 oktober 2009 22:45


Jag tror att jag är en Rostiholic. Jag kan inte låta bli att köpa fler och fler Rosti-saker, fast jag redan har hur mycket som helst. Men jag älskar ju dem. Det finns inte ett enda inköp av Rosti som jag har ångrat.


Nu senast köpte jag de här två vita slevarna:



Av Erica - 18 oktober 2009 11:00


Vem är mest negativ? En person som inte tål att höra en enda rad fakta om något dåligt, utan att tycka att kvällen håller på att förstöras, eller en person som kan prata i fem minuter om något dåligt, och till och med bli lite upprörd, utan att tycka att kvällen alls blir förstörd?


Jag ville prata av mig angående en sak jag tyckte var dålig igår kväll. Min inställning var att bara jag fick ur mig det här, och allra helst om någon bara sa att de höll med mig, så skulle det dåliga vara ur världen och jag var beredd på att det skulle bli en trevlig kväll.


Istället försökte alla tysta ner mig så fort jag började prata om det dåliga och vägrade att ens kommentera det jag sagt. De försökte överdrivet poängtera att det trodde att det skulle bli en underbar kväll (som om inte jag tyckte det) och började nära på ”muntra upp” mig, fast jag inte var ledsen.


Detta gjorde mig irriterad, vilket tyvärr gjorde att de andra trodde att de hade rätt i att jag behövde muntras upp. Det jag blev irriterad på var förstås att de vägrat att ens ge en sekunds kommentar om det samtalsämne jag velat prata om. Jag var inte tillräckligt irriterad på det dåliga för att det skulle kunna förstöra min kväll.


Så enligt min uppfattning började kvällen riktigt dåligt på grund av de andras extremt negativa inställning att kvällen förstörs om man pratar om något dåligt. Om alla hade varit lika positiva som mig, och kunnat prata om en dålig sak ett tag utan att tappa humöret hade kvällen startat mycket bättre.


Men jag vet att de andra kommer att komma ihåg kvällen som att jag var den negativa glädjedödaren som började prata om tråkiga saker och sedan fortsatte att vara upprörd fast de försökte muntra upp mig så gott de kunde.


Om de tänker så så har de missuppfattat så mycket det bara går att missuppfatta. Men det finns inget jag kan göra åt saken nu. De får helt enkelt fortsätta ha sin negativa inställning till livet, så får jag vara den enda som vet att jag inte var i minsta lilla behov av en uppmuntring förrän folk började irritera mig genom att försöka muntra upp mig, istället för att behandla mitt samtalsämne som ett vanligt samtalsämne och ge det en kommentar.


Presentation

Tidigare år

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31
<<< Oktober 2009 >>>

Omröstning

Ni som har egna bloggar: Vilken månad har ni mest besökare?
 Januari
 Februari
 Mars
 April
 Maj
 Juni
 Juli
 Augusti
 September
 Oktober
 November
 December

Senaste inläggen

Sök i bloggen

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards