Direktlänk till inlägg 21 november 2009
Idol sändes när jag satt på tåget igår. Jag missade det alltså. Därför har jag siktet inställt på att titta på reprisen imorgon. För att det ska bli så spännande som möjligt vill jag inte veta vem som åkte ut innan jag ser det själv imorgon. Det är en hel vetenskap det här med att inte få reda på vem som åkte ut, och hittills har jag lyckats.
Dagen började med att GP damp ner i brevinkastet. Steg ett, i konsten att inte få reda på vem som åkte ut, är att be någon annan ta undan tidningen. Om man absolut måste göra det själv får man göra det utan att titta på den. Viktigt är också att man har berättat för alla man bor med, redan innan, att man inte vill veta något, så att alla hjälper till.
Under dagen ska man helst hålla sig hemma och inomhus, för att så mycket som möjligt undvika andra människor och löpsedlar. Ifall man måste gå ut är det hur som helst uteslutet att gå och handla. Löpsedlar är avgörande att man undviker i sådana här situationer. Man får alltså be någon annan att handla åt en, om man måste ha något inhandlat.
Varje telefonsamtal bör inledas med ”Hej, säg ingenting om Idol!”. På det sättet kan man inte råka få reda på något av en kompis som har sett det och tror att man själv också har tittat och vill diskutera utgången. Men det finns också en fara i det här. Man har fått in personen på ämnet Idol genom att själv nämna det. En del personer förstår inte innebörden av ordet ingenting och tror att det enda de inte får säga är vem som åkte ut. De tror att det är fritt fram att säga saker som ”Du blir nog nöjd när du ser det.” eller ”Jag tror inte att jag såg vem som åkte ut heller.” eller ”Okej, jag ska inte säga någonting.” med en extremt hemlighetsfull ton i rösten. Då blir jag genast misstänksam och börjar fundera. Då hade det varit bättre om jag inte sagt något alls, så hade kanske de inte sagt någonting alls heller.
Man ska till varje pris undvika Internet också, speciellt nyhetssajter och bloggar. Sin egen blogg kan man gå in på om man är noga med att inte läsa andras kommentarer eller titta på startsidan när man loggar ut och hamnar bland andra bloggars inläggsrubriker.
TV kan vara bra att undvika också, men så länge man tittar på andra kanaler än fyran, undviker nyheter och helst skippar reklam så går det bra. Det bästa är att titta på repriser eller TV-program från USA. Svenska TV-program eller filmer, som man vet är inspelade innan igår, går också bra. Det viktigaste är att man undviker direktsändningar, inklusive hallåor.
Det är dessutom helt uteslutet att få hem folk på besök, om man inte är absolut helt säker på att de inte tittar på Idol. Faktum är att det är helt uteslutet ändå, för de kan råka ha med sig en Metro som de helt öppet slänger fram på soffbordet, eller råkar ha läst en löpsedel och nämner det bara ändå.
Om man kan så ska man faktiskt helst sova bort hela dagen. Men riktigt så drastisk vill man ju inte vara. Det finns gränser för hur gärna jag inte vill veta vem som åkte ut. Jag vill kunna leva ett hyfsat roligt liv idag också. Tacka vet jag den gamla goda tiden, då man hade VCR. Då skulle jag ha bett Totte att spela in Idol medan jag satt på tåget, så att jag hade kunnat titta på det direkt när jag gick upp i morse och haft det hela ur världen så fort som möjligt. Vi måste skaffa en inspelningsbar digitalbox.
När barnen har flyttat hemifrån kommer jag att ha mycket mer tid till att skruva åt trappgrinden, tvätta kläder åt sex personer, fylla i papper till förskolan, städa undan leksaker och lyssna på oändliga berättelser som mina skatter vill dela med s...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | |||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | |||
30 | |||||||||
|