Direktlänk till inlägg 14 januari 2010
Idag har jag haft min blogg i ett helt år. Det känns nästan overkligt, både att tänka att jag har haft den så länge, och att tänka att det någonsin fanns en tid då jag inte hade den.
Hittills har jag bloggat varje dag. Jag har inte alltid haft möjlighet att lägga upp allt på bloggen samma dag, men det finns minst ett blogginlägg för varje datum ett helt år tillbaka nu. Bloggmässigt har det varit ett underbart år, men det har ibland känts lite som ett måste att blogga varje dag. När jag får för mig att jag ska göra något så ger jag mig den på att inte misslyckas, även om jag egentligen inte längre vill lyckas. Därför har jag ett blogginlägg för varje dag i ett år tillbaka nu. Men jag kommer inte att fortsätta så. Jag kommer att blogga när jag känner för det i fortsättningen. Aldrig för att jag ”måste” för att jag inte har något blogginlägg för den dagen.
Det här betyder förhoppningsvis inte att jag kommer att blogga speciellt mycket mer sällan än vanligt. Oftast är det något jag har att skriva i alla fall varannan dag, och ofta fler gånger om dagen också. Jag känner bara att det är viktigt för mig att berätta för mig själv att jag inte måste.
Sedan har jag bestämt mig för att inte göra det så komplicerat för mig heller. Jag har bloggat väldigt mycket genom att skriva i Word först och sedan lägga upp inläggen när jag kommer hem. Jag har gjort så när jag har varit ute och rest så mycket med jobbet, för att jag bara har haft jobbdatorn med mig, men vill spara mina blogginlägg på min privata dator innan jag lägger upp dem. Det ska jag sluta med, så nu kommer blogginläggen förhoppningsvis att komma upp direkt när jag skriver dem. Mycket roligare! Men det kan fortfarande bli fördröjningar när jag vill ha med bilder, för jag kan inte ladda över bilder från kameran till jobbdatorn. Det måste jag fortfarande göra hemma.
När jag startade den här bloggen var jag i ett extremt behov av den. Jag var arbetssökande, bodde i ett flyttkaos och var allmänt frustrerad. Dessutom hade jag många tankar i huvudet som handlade om vilken förändrad och bättre person jag blivit sedan jag träffade Totte. Det var verkligen nödvändigt för mig att skriva vissa dagar för att jag överhuvudtaget skulle orka ta mig upp ur sängen.
Senare, när jag fick det jobb jag har nu, gick jag igenom ännu fler förändringar, och jag behövde skriva av mig massor. Men nu när allting har lagt sig är jag en glad människa med andra syften i livet, och med att gå upp på morgonen, än att blogga. Jag behöver alltså inte bloggen lika mycket som förut. Därför behöver jag inte tvinga mig själv att skriva i den för att må bra. Alltså kommer jag bara att skriva för att jag vill i fortsättningen.
Men tro inte att jag kommer att låta bloggen förfalla, eller skriva med minskad entusiasm. De blogginlägg jag faktiskt skriver borde tvärtom bli ännu bättre. Det är större att göra något för att man älskar det, än att göra något för att man känner sig tvungen!
När barnen har flyttat hemifrån kommer jag att ha mycket mer tid till att skruva åt trappgrinden, tvätta kläder åt sex personer, fylla i papper till förskolan, städa undan leksaker och lyssna på oändliga berättelser som mina skatter vill dela med s...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | |||||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | |||
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 |
|||
18 |
19 | 20 |
21 | 22 |
23 |
24 | |||
25 |
26 | 27 | 28 |
29 |
30 | 31 | |||
|