Den här veckan har varit bra på många sätt hittills. Det började i måndags när jag samlade ihop mod till att ringa min chef och begära högre lön. Han verkade vara inne på samma spår, men ville vänta tills de fackliga förhandlingarna var över. Fast till slut bestämde han att jag får en tusenlapp mer i månaden från och med första april och sedan får jag höjt igen när de fackliga förhandlingarna är klara. Jag klagar inte.

Det känns riktigt bra att jag får tusen kronor extra den här månaden som jag inte hade fått om jag inte hade ringt. Jag hade fått högre lön så småningom även om jag inte hade ringt, men den här månadens tusenlapp hade för evigt gått förlorad. Det känns bra att jag faktiskt kan göra saker som betyder något på det här jobbet. Jag kan påverka min egen situation. Så kändes det inte alls som att det var när jag sökte jobb.

Veckan fortsatte med solsken och vårkänslor. Det är inte alls min förtjänst att det har blivit vår, men det gör det ändå till en bra vecka. Jag har till och med ätit årets första jordgubbar. De var från Spanien, men vadådå. De var goda ändå. Snart är det sommar.

Utan att jag riktigt vet hur det gick till har jag lyckats med att inte vara sugen på godis den här veckan också. Jag är nöjd veckor då jag lyckas låta bli att äta godis trots mitt godissug, men den här veckan har varit helt underbar. Jag har inte ens behövt fundera på det, för jag har inte ens varit sugen. Kanske är det för att jag har skött maten bättre. Jag har ätit mellanmål i form av satsumas och hållit mig till hyfsat ViktVäktarmässigt poängsnåla luncher och middagar. Det i sig är ju också riktigt bra.

Som en sista bra grej har jag lyckats med mitt mål att springa två gånger den här veckan också. Det känns jättebra. Jag har kommit igång med träningen. Nu finns det inget som kan stoppa mig från att må bra.

Förmodligen är det tusen andra små saker som gör att det här känns som en bra vecka också, men jag har bara tagit upp de tydligaste här. Jag vet att det inte hade blivit en bra vecka om inte Totte hade varit lika underbar som vanligt på telefonen. Och Wilma har hjälpt upp mitt humör riktigt mycket på kvällarna. Vi har både lekt och myst. Nu hoppas jag bara att helgen blir lika bra som veckan har varit, och att jag hinner allt jag vill hinna med på jobbet imorgon.

I duschen, efter dagens träningspass, bestående av min vanliga löparrunda, kom jag på att jag måste hitta en ny runda som jag kan springa när vi har flyttat. Det känns jobbigt att behöva hitta en ny. Jag tycker att det är lättare och roligare att springa när man har fått in en rutin.

Men så kom jag på en bra idé. Det går ju en gammal beprövad löparrunda förbi, bara en bit ifrån vår nya lägenhet, nämligen Göteborgsvarvet. Den kan jag ju springa. Många har gjort det före mig, så det måste ju vara en bra runda.

Det finns dock två nackdelar med att ha Göteborgsvarvet som sin vanliga träningsrunda. För det första är den alldeles för lång. Man får lov att korta ner rundan oerhört mycket om man ska orka runt på 30 minuter en vanlig torsdagskväll. Men det är ju inte hela världen. Jag får väl springa den snutten som går förbi utanför oss och sedan vända och springa tillbaka efter en kvart. Det kan gå. Och efter ett tag kanske jag kommer mycket längre än jag gjorde i början.

För det andra inkluderar Göteborgsvarvet vissa gator som resten av året bara är till för bilar. Det kan bli jobbigt att springa alldeles ensam bland bilarna på vägen bara för att man tränar på samma runda som Göteborgsvarvet går en gång om året när trafiken är avstängd. Det här är svårt att komma runt. Jag antar att man skulle kunna se om det finns någon trottoar man kan springa på istället. Men om det nu går så bra att springa på trottoaren, varför stänger de då av hela vägen så att man kan springa på den när det är tävling? Kanske för att det är så många som springer då. Och jag är ju bara en. Det kan gå.

Om jag inte hittar någon annan bra runda som jag trivs med är alltså planen att jag ska springa en liten bit av Göteborgsvarvet när vi flyttar. När jag har kommit så långt att jag springer halva varvet, innan jag vänder och springer tillbaka, kan jag anmäla mig till det riktiga Göteborgsvarvet. Men jag tvivlar på att det kommer att hända inom någon snar framtid.

Aldrig förut i mitt liv har jag hört talas om honungs- och vindruvssylt, men nu är det just honung och vindruvor det står att jag ska fylla på min jam'r med, på Facebookspelet Country Life, om jag vill göra sylt. Konstigt!