Nu har jag frågat min syster om hon vill vara brudtärna på mitt bröllop. Hon såg ut som att hon skulle kräkas bara vid tanken på att befinna sig i en kyrka, men om jag uppfattar det hela rätt så svarade hon ändå ”ja”.

Det jag tycker är hennes största uppgift är att stötta mig och hjälpa mig med alla förberedelser och all festplanering. Det verkade hon se väldigt mycket fram emot. Vi diskuterade gästlista så intensivt att vi knappt kunde slita oss från lunchen när båda var tvungna att återgå till jobbet.

Vigseln är hon tydligen livrädd för och tycker att det är bra att hon har ett år på sig att mentalt förbereda sig på att hålla i min brudbukett. Själv tycker jag att vigseln bara är en liten detalj av allt som är brudtärnans uppgift. En ganska enkel detalj dessutom. Det blir nog svårare att lugna ner mig dagarna innan och att hjälpa mig med akuta problem senare under bröllopsfesten. Men min syster har fått vigseln på hjärnan och måste öva på att ta sig fram längs altargången (på minst pinsamma sätt möjligt) i ett år nu.

Jag är jätteglad att hon ändå sa ja, och kommer att hjälpa mig och Totte med planering och festfixning. Även om det är Totte och jag som bestämmer allt, så är det skönt att ha henne som en organiserad stöttepelare. Hon är inte projektledare för intet. Hon är bra på att fixa saker. Jag känner mig lugn och trygg inför det här, och är helt säker på att hon kommer att ha koll på läget när bröllopsdagen väl kommer. Det känns som ett måste, för i vanliga fall när jag har fest så är det jag som har koll, men på min bröllopsdag vill jag släppa kontrollen och bara njuta. Om det var någon jag inte hade fullt förtroende för, så skulle jag inte våga släppa kontrollen.

Plötsligt känner jag lite som att hon är chef över det här bröllopet och jag måste se till att rapportera direkt till henne på lördag när Totte och jag har varit och kollat in kyrkan och festlokalen. Synd att hon inte kan följa med. Jag ska nog ringa henne innan lördag och läsa upp listan med frågor jag tänker ställa till de som hyr ut festlokalen. Hon kanske kommer på massor med frågor som jag inte har tänkt på. Åh, vad roligt det är när man är två som gillar att planera och fixa!