Juni är här. Det är månaden då jag gifter mig med Totte, månaden då jag byter efternamn och månaden då jag måste bli klar med alla bröllopsgrejer. Det känns härligt att juni är här, men det är stressande också!

Vissa saker har löst sig på bra sätt. Jag hittade en helt underbar liten handväska som jag köpte direkt. All vilja att sy en egen är som bortblåsta. Där sparade jag in många timmar! Men andra saker dyker upp hela tiden. Vi hade noga planerat var filmkameran ska stå i kyrkan och vem som ska ta den därifrån till festen. Däremot hade vi inte planerat hur filmkameran skulle ta sig till kyrkan på morgonen. Man måste verkligen dubbelkolla allt!

Det skrämmer mig att det fortfarande finns sådana luckor. Jag tror inte att folk kommer att bli glada om jag på den stora dagen vägrar att gå in i kyrkan tills någon har åkt hem och hämtat filmkameran. Därför går jag hellre igenom allt nu innan, tusen gånger om ifall det behövs. Totte gillar inte det. Han säger att det blir bra ändå. Men jag vet att det är han och inte jag som kommer att tycka att det blir dåligt när jag snällt väntar på kyrktrappan på att någon ska komma med kameran. Det är alltid han som blir missnöjd när jag kräver att något ska göras om eller göras bättre. Därför vill jag planera i detalj, så att så lite som möjligt behöver göras om på den stora dagen. Han får hellre vara sur på mig nu än på bröllopsdagen!

Sommaren brukar komma i juni, och vädret ska mycket riktigt bli bra i helgen. Tyvärr ser dock inte prognoserna lika bra ut för nästa helg, då vi gifter oss. Jag har inget emot om vi behöver använda vårt fina paraply, men det skulle vara jobbigt om det är helt blött och söligt på marken. Fast väderprognoser ändrar ju sig hela tiden, så jag ska inte börja tro på den förrän ett par dagar innan.

Tråkigt nog börjar jag känna att det inte är så mycket som kommer att hända i juni. Ena veckan jobbar vi som vanligt utan att vara gifta och andra veckan jobbar vi som vanligt som gifta. Vi kommer fortfarande att bo kvar hos Tottes mormor och morfar och vi kommer fortfarande inte ha semester. Självklart blir själva bröllopsdagen speciell, men det känns inte som att det kommer att leda till någon stor förändring. När vi flyttar till vår egen lägenhet i september kommer det nog att kännas mycket mer att vi blir en egen, riktig familj.

Det bästa med juni är förstås att jag får Totte till min äkta man, men som en klar tvåa kommer att jag får tillbaka min förlovningsring. Jag har saknat den i flera veckor nu, sedan vi lämnade in den för putsning. När vi gifter oss får jag tillbaka den och det är jag så glad över! Men då ska jag ha en vigselring på samma finger också, så det kommer inte att kännas likadant. Förhoppningsvis kommer det att kännas bättre!