Med nya skor på fötterna gav jag mig ut och dansade igår. Det var en rolig kväll med trevligt sällskap och mestadels bra musik. Mina skor är jag helnöjd med, trots att de klämmer åt lite som alla mina skor gör i början, för att jag har så breda fötter. Jag upptäckte dock ett problem under kvällens gång.

Efter en stund på dansgolvet började folk runt om oss tappa glas och flaskor på golvet. Det här ledde förstås till krossat glas på dansgolvet, i vanlig ordning. Jag brukar aldrig tycka om att dansa på glaskross, men just igår kväll tyckte jag att det var extra obehagligt. Jag vet inte om det har med skorna att göra. Varje glasbit kändes som en stor sten som jag stod och balanserade uppe på. Jag kunde inte koncentrera mig förrän jag hade skrapat bort glaset, varje gång jag råkade trampa på det.

Möjligen kändes det värre än det var för att mina skor har kilklack. Glaset har med andra ord ingenstans att ta vägen under min fot, utan att jag känner det. Om jag hade haft vanliga klackar på skorna skulle jag inte märka något alls om glaset låg på golvet mellan klacken och framskon. Trampade jag på glaset med klacken skulle balansen bara påverkas litegrann, annars skulle jag mest bara känna att klacken var lite högre. Nu fick jag glas under mitten på skon hela tiden så att skon blev lika obalanserad som en gungbräda. Det är nog bättre med vanliga klackar på dansgolvet. Jag ska ha det nästa gång!