Direktlänk till inlägg 13 mars 2013

Inte värt min energi

Av Erica - 13 mars 2013 12:05


"Det där är inte bra för barnet!" skrek en tant efter mig när jag gick av spårvagnen med barnvagnen ner för trappstegen som jag alltid brukar göra. Jag valde att ignorera henne och då skrek hon "Hjärnskakning!" efter mig. Även om det nu skulle vara skadligt för barnet så undrar jag varför hon blev så arg för att bli ignorerad. Om jag inte hörde henne borde hon inte bli arg. Om jag hörde henne så är väl det hela utagerat. Hon har fått berätta att det är dåligt för mitt barn och jag har hört henne. Ville hon att jag skulle börja försvara mig eller? Det vore väl bara dåligt ur hennes synvinkel, för då tar jag ju inte till mig hennes tips. Ville hon att jag skulle säga "Tack för informationen!". Så sur behöver man inte bli för att jag missar att säga tack! Eller ville hon berätta mer om hur jag ska undvika att skada min bebis? Jag kollar gärna upp det själv från säkra källor på internet när jag har tid, inte från en främling på spårvagnen när jag har bråttom.


Hur var det nu med den där hjärnskakningen då? Neopold är pigg som en lärka och visar inga tecken på att ha farit illa. Jag gick en första hjälpen kurs med inriktning bebisar igår, så jag vet vad jag ska kolla efter. För ett otränat öga kan det se ut som att jag med full fart går rakt ut för trappan med barnvagnen. Det måste bli väldigt guppigt och kanske även skadligt för barnet. Men det jag gör är förstås inte alls det. Jag bromsar genom att luta vagnen bakåt och dra den mot mig. Fjädringen i vagnen gör att hjulen låter ganska mycket när de sprätter i väg över trappkanten, men när de sprätter sitter bebisen i princip still. Direkt därefter flyttar jag tyngdpunkten neråt så att vagnen som alltså redan står på nästa trappsteg vilar mot nästa trappsteg. Att förklara skillnaden mellan denna komplicerade procedur och att bara springa ner för trappan, för denna okända tant, kändes både meningslöst och helt ointressant för mig. Speciellt med tanke på att det tog min egen man, konstruktörsgeniet, flera dagar och egen praktisk övning innan han förstod skillnaden.


Dessutom kan jag starkt ifrågasätta om ett barn i Neos ålder och med den stabilitet i kropp och nacke som han har, verkligen skulle kunna få hjärnskakning ens om jag skulle springa med vagnen rakt ner för trappan. Guppandet när han sitter i knäet på öppna förskolan och vi sjunger Prästens lilla kråka är ju nästan mer våldsamt. För att inte tala om det guppande han skrattande åstadkommer själv genom att hoppa för att öka på guppandet när vi sjunger Lilla hästen Plopp på Svenska kyrkans babyrytmik. Har ingen sagt till mig då så har jag svårt att tänka mig att han skulle få hjärnskakning av att det guppar.


Men som sagt, jag tar inga risker, utan fortsätter gå av spårvagnen på det guppfria, hjulsprättande sättet, som får tanter att bli arga. För jag vet att min son inte far illa. Och det viktigaste av allt i världen för mig är att min son inte far illa. Jag skiter i om främmande tanter på spårvagnen vet om det eller inte.


 
ANNONS
 
Emma

Emma

14 mars 2013 10:15

Sånna där tanttips blir man överöst av även som småhundägare. Det är bara att ropa "Håll käften!" tillbaka.

http://dilemma.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Erica - Måndag 12 nov 16:18


  Såhär kan man se ut när man har sköldkörtelsjukdomen postpartum tyreoidit:     Min poäng är att det inte syns om man är sjuk. Det finns så många sjukdomar som inte syns och det är så svårt att veta om folk i ens närhet är sjuka. På den h...

Av Erica - Lördag 10 nov 17:23


  Nu har jag jobbat drygt en månad på mitt nya jobb och jag ångrar inte en sekund att jag bytte jobb! Visst finns det småsaker som är sämre här en på förra jobbet, men på det stora hela är det mycket bättre! Jag har många fler kollegor, mer struktu...

Av Erica - Söndag 30 sept 23:53

Imorgon börjar jag på mitt nya jobb. Jag är helnöjd med beslutet att byta jobb och har höga förväntningar på det nya stället. Nu, såhär kvällen innan det är dags, känns lite som dagen före julafton. Allt är fortfarande möjligt. Kommer jag att ha...

Av Erica - Onsdag 26 sept 02:45

  Nu är jag färdigfirad. Jag är sjungen för fyra gånger, uppvaktad på sängen, skålad för vid två olika tillfällen och överöst med presenter/presentkort. Jag älskar fortfarande att fylla år.   Det känns bra att vara 35 år. Jag har tre barn och n...

Av Erica - Söndag 23 sept 23:15


"Alla har väl hål i öronen!?!" var den allmänna uppfattningen igår på mitt 35-årskalas. Men där satt jag med ett par superfina SNÖ-örhängen på presentbordet och helt intakta öron på huvudet. Jag vet inte varför jag aldrig har tagit hål i öronen och j...

Presentation

Tidigare år

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2 3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2013 >>>

Omröstning

Ni som har egna bloggar: Vilken månad har ni mest besökare?
 Januari
 Februari
 Mars
 April
 Maj
 Juni
 Juli
 Augusti
 September
 Oktober
 November
 December

Senaste inläggen

Sök i bloggen

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Sju Sorters Drömmar med Blogkeen
Följ Sju Sorters Drömmar med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se