I teorin står jag i köket och lagar tacopaj med min man just nu. I teorin packar vi upp resväskan från Uppsalavistelsen medan pajen står i ugnen. I teorin orkar jag starta en tvätt och glatt småprata om hur dagen på öppna förskolan varit.

I teorin ska det bli trevligt att sitta ner i soffan och äta paj medan vi tittar på TV-serier. I teorin vill jag ha ett glas likör efteråt, till chokladen vi fick med oss hem från chokladprovningen. Till sist går vi i teorin och lägger oss tillsammans, men det är en helt annan teori som inte har blivit praktik på väldigt länge.

I teorin är jag pigg och glad och har full energi att göra allt det trevliga och nödvändiga som Totte faktisk är helt inne på ikväll. Men i praktiken är jag ett vrak som ligger i sängen helt utslagen och hoppas på att väskan ska packa upp sig själv och natten ska komma så att jag får ligga kvar här. Det är mer slutkörande än man tror att ta hand om en ettåring som inte sover middag på hela dagen! När ska jag orka få en normal fredagskväll?