Sommaren är i princip här. Igår hade vi picknick i solen. Neo tyckte att det var spännande att gå barfota på gräset och gruset. Ännu mer spännande tyckte han att det var att stoppa stenar och löv i munnen, den busungen!

Neo lyckades äta en hel halv grillad hamburgare med bröd, plus ett halvt grillspett med svamp, tomat och schalottenlök. På sista bilden har Neo en hel jordgubbe i munnen.

Nu har jag varit borta från jobbet längre än någonsin. Första mars jobbade jag officiellt min sista dag innan den här två månader långa föräldraledigheten. Första månaden längtade jag tillbaka till jobbet för att göra klart det jag höll på med. Jag var fortfarande fullt insatt i allt och kom ihåg vad jag höll på med.

Andra månaden har jag börjat glömma lite. Sedan mitten på april har jag varit tillbaka två kvällar i veckan och hållit i en kvällskurs. Då har jag tvingats till att sätta mig in i jobbet igen, men det har inte gått lätt. Jag har inget flyt längre. Dessutom blir det bara svårare att inte vara tillbaka på riktigt och kunna ägna hela dagar på jobbet åt att sätta sig in i det igen. Jag trodde att det skulle vara skönt att mjukstarta lite med att bara jobba några kvällar, men det är hemskt.

I måndags skulle jag egentligen ha börjat jobba på riktigt, men Neo fick förskoleplats tre veckor senare än vi hade sökt, så han är inte inskolad än. Att jobba på kvällarna har inte gått så bra heller. Jag är inte motiverad. Jag börjar tro att den här föräldraledigheten var en månad för lång för att jag skulle kunna ha kvar mitt engagemang för jobbet. Farligt!

På ett sätt känns det som att jag lika gärna kunde ha varit föräldraledig ända sedan Neo föddes. Om jag hade varit borta i ett år nu så skulle jag nog ändå inte kunnat vara mindre insatt eller engagerad än jag är nu. Gränsen gick nog där någonstans vid en och en halv månad. När Neo föddes VAB:ade vi och var lediga totalt sex veckor. Nu tappade jag stingen efter ungefär sex veckor och började glömma jobbet. Tips inför nästan barn blir alltså att vara föräldraledig max en månad i taget så att det känns kul att komma tillbaka till jobbet, eller vara helt ledig riktigt länge, så att jag inte behöver syssla med det här jobbiga att sätta mig in i allt igen oftare än nödvändigt. Absolut inget småjobbande heller!

Helst av allt skulle jag vilja komma tillbaka till ett tomt skrivbord och ett möte med chefen där vi startar upp helt nya arbetsuppgifter åt mig. Det jag jobbar med nu gick an så länge det flöt på, men nu orkar jag inte sätta mig in i allt det gamla igen. Det känns som att jag var färdig med allt det där för två månader sedan, även om själva jobbet inte var färdigt. Om jag nu ska börja jobba igen är jag redo för något nytt och fräscht! Jag trodde nog tvärtom att det var bra att lämna några ofärdiga saker så att jag skulle känna att jag hade något att komma tillbaka till, men nej, jag har tröttnat på allt det där. Tips inför nästa barn blir alltså att avsluta allt innan föräldraledigheten och helst inte veta vad jag ska göra när jag kommer tillbaka!

Hur mycket jag än vill ha en nystart nu så är det tyvärr försent att välja det nu. Kvällskursen på tisdag blir nästa jobbiga genomlidande. Sedan hoppas jag på att få tillbaka motivationen på onsdag när jag förhoppningsvis är tillbaka på jobbet på heltid och kan gå på statusmötet för det pågående projektet. Vi får se!