För att få någon slags pli på mig själv i examensfesttider har jag installerat en app som räknar kalorier. Jag valde appen ShapeUp för att den var gratis. Tyvärr är inte de bra funktionerna gratis, så nu funderar jag på om jag ska betala de 300 kronorna det kostar för ett år eller om jag ska använda mig av något annat sätt som kostar, till exempel Viktklubb eller ViktVäktarna.

Det är hyfsat enkelt att lägga in vad man har ätit i ShapUp-appen. Ibland förstår jag inte varför de kategoriserar som de gör, men jag har börjat lära mig hitta. Det bästa är att de har en streckkodsläsare så att man inte ens behöver leta upp maten bland kategorierna. Det sämsta är att den inte fungerar som den ska.

Hittills är jag missnöjd över ett antal saker. Mjölk hittar man inte under "Drycker" utan under "Mejeri", vilket också är logiskt, men ändå. När man scannar in streckkoden på mjölkförpackningen läggs den in som proteindryck och registreras som tiodubbelt fler kalorier än om man letar sig fram till mjölk 2%, trots att min mjölk är 1,5%, vilket var anledningen till att jag ville scanna istället. Jag ville få det mer exakt. Sedan är jag missnöjd för att jag hittills inte har lyckats hitta olivolja (som Totte hällde på den grekiska salladen vi åt häromdagen) och att allt kött står på engelska vilket gör det väldigt svårt att veta vad man ska välja när man har ätit en vanlig entrecôte. Dessutom tycker jag att det är svårt att ange saker i gram när jag inte har vägt det. Jag vill ange i dl, men det är bara möjligt ibland.

Det enda som är bra med den här appen är väl egentligen att jag skriver upp allt jag äter, så att jag tänker efter innan jag äter för mycket för jag vill ju inte skriva upp att jag har ätit hur mycket som helst en dag. Egentligen känns det som att jag lika gärna kunde gå in i "anteckningar" varje dag och skriva vad jag har ätit. Jag vågar ju ändå inte lita på själva kaloriräknaren. Vi får se var det här landar! Det har i alla fall fått mig att ta med frukt till jobbet idag!

Dansstep har jag inte varit på sedan jag var gravid, men idag var jag där igen. Det var jättekul och jag kände att jag verkligen kunde ta i och köra hårt på alla stegen. Det var extra roligt att få göra alla snurrar eftersom jag inte fick göra dem när jag var gravid.

Efter passet kom instruktören fram till mig och sa att hon var imponerad på att jag hängde med så bra fast jag inte har varit med och kört den koreografin tre måndagar som de andra har gjort. Det var kul att få höra att man är duktig. Jag ska nog satsa på dansstepen framöver. Den krockar med dansaerobicsen, men den är nog snäppet roligare!

I morse tog det lång tid för mig att komma ur sängen. Det är så synd när planeringen spricker på grund av en sådan sak att man är trött. Men jag tror fortfarande att jag kommer hinna förbereda lunchmötet i god tid. Det gäller bara att fokusera.

Ikväll hoppas jag att jag kan somna när jag lägger mig. Det vore skönt att känna sig utvilad när klockan ringer. Men det vore skönt att få undan tvätten också och betala den sista räkningen i tid och ta hand om posten direkt så den inte ligger och skräpar och få undan Neos leksaker från golvet och få undan diverse saker som alltid ligger framme på fel ställen efter att Totte har varit hemma i en minut och ha bestämt kläder till imorgon så att man slipper göra det på morgonen, och någonstans där har klockan blivit alldeles för mycket, antingen för att man har gjort allt det där och det tog så lång tid att göra, eller (troligare) för att man inte orkar göra allt det där och sitter och kollar på TV för att samla kraft att göra det och inte känner att det är okej att gå och lägga sig förrän det är gjort, men till slut ger upp för att kraften inte har kommit än när klockan redan är alldeles för mycket.

I natt dansade jag länge och väl med klassen som tog examen. Jag dansade mycket med studerande från en annan klass jag har i juridik också. De var där för att fira av sina blivande kollegor. Jag hade jätteroligt!

Den enda negativa effekten av dansandet är blåsorna på mina lilltår. Den ena är fylld med genomskinlig vätska och den andra verkar vara fylld med blod. Jag har haft flipflops hela dagen i dag, för jag tror inte att jag kan ha skor. Eventuellt tar jag hål på blåsorna och sätter på Compeed skavsårsplåster. Det lärde jag mig på första hjälpen-kursen att man ska göra om man inte kan låta blåsorna vara tills de försvinner av sig självt.

Jag tänker på döden varje dag nu. Jag ska dö. Mina föräldrar ska dö. Och Neo ska dö. Det känns tungt. Men jag låter inte tankarna gå in på det något djupare. Hur står folk ut med tanken på att alla ska dö?

Firande av mina nya arbetsuppgifter, möte i Falun utan tillgång till kök för att laga mat och romantisk kväll med restaurangmat och biogodis. Det är inte konstigt att vågen visade upp den här veckan. Det är nästan konstigare att den bara visade ett hekto upp. Men jag vill ju gå ner, så det känns som att det skulle vara illa nog om den visade plus minus noll.

Tyvärr väntar trerättersmiddag ikväll på examensfesten för en klass jag har haft i juridik. Sedan är det examensfest för en annan klass på onsdag med grillning ute på en ö. Därefter väntar nationaldagsfirande, eventuellt på landet. Och allt detta är bara den här veckan. (Jag väger mig lördagsmorgnar.)

Senare i juni väntar midsommarfirande och ett bröllop. Från början var det bröllopet jag siktade på att gå ner i vikt till. Min mamma kom på den bra idén att vi inte skulle äta godis fram tills dess. Men nu har jag egentligen siktet inställt på hösten. Jag vill börja nästa termin som en ny människa med mer ork och snyggare kläder. För att lyckas med det är det ju bra om jag har kommit någon bit på vägen neråt vid bröllopet!

Det största problemet är maten. Jag är i och för sig en godisgris, men när vi säger att vi inte ska äta något godis så minskar jag mitt godisintag med åtminstone 95%. (Min Werthers Original på bion igår utgjorde de 5% som jag inte lyckas låta bli.) Träna går också bra. Jag tränar tre gånger i veckan på gym. Dessutom går jag alltid halvtimmespromenaden hem från förskolan istället för att ta spårvagnen. Till förskolan går jag också om vi kommer i väg i tid, vilket är ungefär hälften av gångerna. Efterrätter har jag ätit mer än vi kom överens om, men inte hur mycket som helst. Det stora problemet är maten. Jag har ingen koll på vad jag ska äta eller hur mycket. Och om jag har koll så finns inte det hemma. Man får äta vad som finns. Jag får väl börja räkna ViktVäktar-poäng igen. Det värsta med det är att det tar längre tid att slå upp poäng än det tar att laga maten, så jag hinner tröttna och dö av hunger innan jag får börja äta.

Det blev en jättebra kväll med Totte. Jag är helnöjd! Det fanns bord till oss på vår favoritrestaurang, så vi behövde inte irra runt efter ett annat alternativ. Sådant kan annars lätt få oss att tappa humöret. Maten var jättegod och det var skönt att kunna prata med varandra utan att Neo ville ha uppmärksamhet. Dessutom var det kul att prata om annat än nödvändiga saker som vi måste reda ut.

Promenaden till bion var också trevlig, men väl där blev det inte riktigt som vi hade tänkt oss. Vi hade köpt biljetter till Evil Dead i förväg, så vi trodde inte att vi skulle behöva vara oroliga för platser eller så när vi kom fram. Men när vi skulle gå in tittade hon på biljetterna och sa "Den här har blivit inställd.". Det var ju inte bra. Men SF har ju alltid varit bra på att kompensera minsta lilla problem ordentligt, så vi fick pengarna tillbaka PLUS biljetter till valfri annan film denna kväll. Vi valde Iron Man 3 i 3D. Den var bra, så biobesöket blev lyckat det också till slut!

Nu är vi så trötta att det är direkt i säng som gäller. Morgonpigg lär jag aldrig bli, men jag har blivit aningen kvällstrött sedan jag fick barn och började gå upp senast kl 7 varje morgon, vardag som helg. Godnatt!