Nu sitter jag på tåget på väg hem från Itrim. Det gick superbra att träna idag! Jag älskar sådana dagar. Det är så skönt att ta i när man verkligen känner att man orkar göra det.

Vissa dagar känns det ju helt meningslöst att träna. Man orkar ingenting och det känns bara som att man sliter ut sig inte som att man bygger upp, vare sig kondition eller muskler. Sådana dagar hatar jag. Det blir liksom inte bra hur man än gör. Om man tränar ger det inget och om man inte tränar ger det verkligen inget.

Men idag var alltså en jättebra träningsdag. Jag försöker tänka ut varför, för jag vill förstås kunna återskapa den. Det viktigaste jag kan komma på är att jag fick sovmorgon i morse. Jag har fått för lite sömn hela veckan och i morse, äntligen, fick jag sova ut. Totte gick upp när Neo vaknade och sedan lät de mig sova tills jag vaknade av mig själv. Jätteskönt! Så det var säkert en stor bidragande faktor till att jag hade gott om energi att träna.

Det andra jag kan komma på var att vi åt en bra lunch lagom lång tid innan jag tränade. Vi åt getostsallad med oliver och babyspenat. Det var mättande och nyttigt, inte tungt och fullt av tomma kalorier. Sedan gick vi på stan en timme innan jag tränade så att jag hann smälta maten. Det är nog bra.

Förutom det kan jag inte komma på något mer, men det har säkert att göra med form också. Ibland är man i bra form helt enkelt och då går det lätt att träna hårt. Underbart!