Arg är jag! Arg, inte bara för att rubriken inte gick att böja till korrekt svenska. (Ibland blir ju tolvåringar gravida. Hur skriver man ett gravid barn?) Arg är jag, för att vissa personer inte har vett nog att hålla sina åsikter om denna gravida kvinna för sig själva!!!

Det är aldrig någonsin okej att kommentera en gravid kvinnas vikt! Inte direkt till henne! Inte utan att ens fatta att man borde skämmas!

Okej, jag medger att det finns undantag för personer med vissa roller gentemot den gravida. Min barnmorska får gärna kommentera min vikt för att informera mig om eventuella förändringar jag borde göra i kosten för barnets skull. Min läkare hade också fått kommentera om det har betydelse för min eller barnets hälsa. Min man får kommentera den på ett sakligt sätt om han tänker föreslå kostförändringar hemma som gäller oss båda. Ett fåtal till personer i min närmaste krets skulle också komma undan med generella diskussioner på ämnet "Är det svårt att inte gå upp för mycket?" eller "Har du någon plan för hur du ska gå ner igen efter förlossningen?". Resten ska hålla käften! Speciellt de som inte ens vet vad jag väger!

Till och med min Itrim-coach låter bli att kommentera min vikt nu när jag är gravid. Han ingår bland de personer som får diskutera min plan att gå ner i vikt efter förlossningen. Han har däremot inte sagt ett ord om hur mycket/lite jag bör gå upp och lägger ingen värdering alls i vad vågen säger på våra möten.

Men så finns det två personer som har gjort tabben att faktiskt kommentera min vikt, fast de fullständigt ska skita i vad jag väger! Den ena hade vett nog att bara nämna sin kommentar för Totte och sedan försäkra sig om att han inte skulle berätta för mig. Men kom igen! Jag vet hur man listar ut alla Tottes hemligheter! Det hon sa var att hon trodde att jag skulle föda i februari, när hon såg min mage. Tack för den, säger jag som har beräknad förlossning i maj!

Den andra personen pratade med mig om att jag ska på ultraljud imorgon. "Då får du veta om det är två bebisar", sa hon, "för du har väl gått upp rätt mycket för att inte föda förrän i maj." Jag kände för att slå till henne rakt i ansiktet! Tänk om det inte är två bebisar nu då!? Fattar hon inte att hon just har kallat mig fet, rakt i mitt ansikte!? Hon skulle aldrig ha sagt så till en överviktig person! "Har inte du gått upp rätt mycket i vikt?" Då skulle hon ha skämts. Men nu när hon påstår att jag har gått upp mer än jag behöver med tanke på den (om det är en) bebis jag har i magen, så är det ju samma sak!

Även om jag helt uppenbart skulle ha gått upp flera tiotals kilo mer än nödvändigt, så tillhör hon inte den inre krets som ska nämna en enda bokstav om det! Låt mig få sköta min vikt, med den stöttning jag har från min familj, så kan ni andra bekymra er om era egna liv istället!

Jag sa ingenting till henne. Hon behöver inte få veta att jag blir arg. Det skulle inte hjälpa mig ett dugg. Det hjälper mycket mer att skriva av mig här. Hon är ändå uppenbarligen ett pucko som ändå inte skulle förstå om jag förklarade varför jag blir arg. Det skulle bara göra mig mer frustrerad. Det är inte vad jag behöver just nu.

Och för er som läser det här och aldrig skulle få för er att kommentera en gravid kvinnas vikt kan jag berätta att jag har gått upp tre kilo under graviditetens första halva. Det är inte för mycket om man läser 1177:s riktlinjer!

Jag hade blivit arg även om de hade haft rätt för de ska skita i min vikt! Men ärligt talat så tycker inte jag personligen att det ser ut som att jag ska föda i februari eller ha tvillingar! Fast tvillingar har jag hört att det inte nödvändigtvis går att se utanpå, för det är mer en fråga om hur de ligger i magen om den ser större ut eller inte.

Valdemar försöker hitta det perfekta julpyntet genom att ...

... dekorera julservetterna med guldglitter!