Inlägg publicerade under kategorin Fritiden

Av Erica - 28 juni 2011 10:31


Grekland är i uppror och halva landet strejkar. Det är ett utmärkt tillfälle att åka dit på smekmånad. Grekerna är säkert jättearga och vresiga, men de är ju inte sura på mig och Totte, så jag inbillar mig att vi ska klara oss bra.


Kontanter ska vi ta med oss, så att det i nödfall räcker till att överleva hela resan. Det är inte så populärt att betala med kort där nere nu, för många vill ha betalt svart. Dessutom ska bankerna strejka, så det är inte alls säkert att man kan ta ut pengar i någon bankomat.


Färjorna ska också strejka, vilket är lite pyssligt för oss i och med att vi ska båtluffa. Det positiva är att vi inte har bestämt någon färdig rutt på förhand, så om det bara är en färja som går så tar vi helt enkelt den. Vi behöver inte åka till någon speciell ö till att börja med, bara vi kommer bort från Aten.


Flygplatserna har inte heller öppet som de ska. Vi kanske inte kan landa i Aten på fredag. Men då antar jag att vi får landa någon annanstans, i Italien till exempel. Och vi har inget emot att besöka Italien. Då kanske vi får en chans att förverkliga vår första idé, att åka tåg till Aten.


Det känns så otroligt befriande att vi ska vara borta så länge och inte har bestämt exakt vad vi ska göra. Då kan det liksom inte bli fel. Det kan inte ens inte bli som vi har tänkt oss, för vi har ju inte tänkt oss. Åtminstone de första tre veckorna. Sedan har vi ett bokat hotell på Kreta och till slut ett flyg hem att passa. Men det är väl inte hela världen om man inte lyckas med det heller.


I värsta fall blir vi fast i Grekland, för att färjorna slutar gå eller flygplatserna stänger, när vi befinner oss mitt ute på någon trevlig ö. I värsta fall blir vi fast på någon trevlig ö. Om det är det värsta som de här upproren i Grekland kan leda till så är jag faktiskt inte ett dugg orolig. Vi har semester en vecka till efter planerad hemkomst. Jag hoppas nästan att vi blir fast.

Av Erica - 7 juni 2011 11:08


”Hej, jag ringer angående er resa till Aten.” sa kvinnan i telefonen. Vår resa till Aten, tänkte jag helt förvirrad, ska jag till Aten? ”Ert flyg är ändrat till kl 11.45 Det var 12.45 det skulle gå annars, va?” pratade hon på, och jag förstod ingenting. ”Du kanske har en mailadress så att jag kan maila den nya tidtabellen?” fortsatte hon, när det började gå upp för mig att jag faktiskt ska åka på smekmånad till Grekland om mindre än en månad.


Det var bra att hon märkte att jag inte fattade någonting, så att jag får det på mailen istället. Smekmånaden är så långt bort för mig just nu att jag knappt ens vet vilken dag vi åker, än mindre vilken tid eller från vilket flygplats. Jag koncentrerar mig på att klara av bröllopet nu, så får vi se sedan hur det var med smekmånad. Trevligt att bli lite påmind om att det kommer en skön, lång semester någonstans i bröllopsfixandets ände, när man har lyckats gifta sig!

Av Erica - 7 juni 2011 10:26


Nog visste jag att det fanns en chans att jag skulle bli godkänd på grekiskatentan, men jag tycker ändå att det är helt fantastiskt att jag blev det. Jag har absolut inte pluggat så mycket som det egentligen behövs den här våren. Jag hade knappt pluggat alls till tentan förrän dagen innan. Det är jag inte alls stolt över.


Nu har jag bara fått veta att alla som skrev tentan har klarat den. Jag vet alltså fortfarande inte hur många poäng jag fick, men det måste ju innebära att jag också har godkänt. Förhoppningsvis får jag godkänt på kursen också, för jag har lämnat in precis så många inlämningsuppgifter som läraren sa att man behövde för att bli godkänd.


Det är helt sjukt att jag har klarat av det här samtidigt som flytt, nya arbetsuppgifter, varannan vecka i Falun och framförallt bröllopsbestyr! När det såg som mörkast ut på grekiskafronten bestämde jag mig för att jag inte var redo att ge upp, och då visste jag att jag skulle kunna klara det. Allt det handlar om är vilja att lägga ner energi på det.


Sista veckan innan tentan hade jag bestämt mig för att jag inte prioriterar grekiskan, för jag tycker att bröllopet är viktigare just nu. Så när jag skrev tentan var det på vinst och förlust. Men det verkar ju ha gått bra. Det gäller att inte ge upp, för man kan klara av allt man ger sig in på! Det viktigaste är att inte ge sig in på något man inte vill klara av!

Av Erica - 5 maj 2011 17:09


Rädsla griper tag i mitt bröst, när jag tittar i almanackan och inser att det nästan bara är en månad kvar till bröllopet. Jag är inte rädd för att gifta mig. Nej, utan jag är rädd att jag inte ska hinna fixa allt som jag så gärna vill fixa, men inte måste fixa, såsom att sy en egen handväska som matchar klänningen. Dessutom är jag rädd för att allt ska bli tråkigt när bröllopet väl är över. Inte tråkigt att vara gift med Totte; det är nog superkul! Men det kanske blir tråkigt för mig att inte ständigt ha hundrafyrtioelva saker att göra hela tiden. Mest tråkigt att inte få hitta på små söta idéer att få förverkliga.


På ett sätt inser jag att det är omöjligt, per definition, att hinna med allt jag vill göra till bröllopet. Hur mycket jag vill göra bestäms nämligen av hur lång tid det är kvar, och jag siktar alltid aningen högre än vad som är möjligt. Jag kommer självklart på nya saker hela tiden, så det skulle ju aldrig gå att vara klar. Ifall det var praktiskt möjligt och i övrigt önskvärt att flytta fram bröllopet hela tiden, tills den dag då jag kände att jag har planerat och fixat allt perfekt, så skulle vi nog aldrig gifta oss. Med oändligt med tid så skulle jag hitta på saker att fixa i en oändlighet plus ett!


Trots denna omöjlighet att bli färdig med allt så kan jag inte låta bli att hitta på fler idéer. Det vet jag, så det är ingen idé att försöka ändra på. Men jag känner ändå att det är dags att börja prioritera lite. Kanske några av de första idéerna jag hade, men inte har fixat än, går att skippa nu för att jag har kommit på så många andra idéer som ligger mig varmare om hjärtat. Och kanske några av de nya idéerna i och för sig är väldigt bra, men totalt orimliga att genomföra när man kommer på dem så sent. Jag ska nog satsa på att få de ”viktigaste” sakerna klara först och sedan får jag välja ut vilka saker jag verkligen vill göra och vara nöjd om jag hinner med dem.


Inget som är kvar att göra är egentligen riktigt viktigt, men jag tycker i alla fall att det är viktigare att få klart placeringskorten, så att folk kan veta var de ska sitta, än att sy en matchande handväska som jag ändå tänker tvinga någon annan att bära och inte vilja hålla koll på under festen. Om bröllopet var imorgon skulle det inte bli katastrof. Vi skulle ha allt som absolut behövs (förutsatt att alla saker vi har bokat, men inte behöver lyfta ett finger själva för att fixa, var bokade till imorgon och inte till juni). Så jag vet redan att det kommer att bli en bra dag och en fin fest, med våra egna temafärger. Ändå är det tusen saker kvar att fixa om jag ska få alla små detaljer precis som jag vill ha dem.


Risken att jag skulle bli uttråkad när bröllopet är över är nog inte så stor, när jag tänker efter. Jag kommer till att börja med ha fullt upp med att fixa inför smekmånaden. Och sedan är det ju en del beställningar av framkallade bröllopsfoton att fixa med också. Efter det flyttar vi in i vår nya lägenhet och har nog inte tid att vara ett dugg uttråkade förrän vi har gjort i ordning allting hemma. Efter det kanske det kan bli lite tråkigt, men på något sätt är jag helt övertygad om att vi kommer att få något annat kastat i knäet på oss, även om vi inte letar. Och skulle det vara lugnt ett tag efter allt detta fixande, så skulle det nog bara vara skönt. Ett litet tag, i alla fall.


Men med allt detta att göra efter bröllopet är jag ändå rädd att jag kommer att sakna just den sortens fixande som jag får göra nu. Att med hyfsat stor budget få fixa supergulliga puttenuttsaker som ca 70 pers inte har något annat val än att titta på. Jag kan väl alltid stansa ut ett rosa pappershjärta om jag vill, men det ger liksom inte samma slags nöjdhetskänsla att göra ett enda och visa det för Totte som sitter upptagen vid datorn, som att göra jättemånga som jag sätter fast på inbjudningskort och skickar ut till 90 bjudna gäster. Men varför inte, när jag tänker efter? Det finns inte en enda detalj på hela bröllopet som jag egentligen gör för gästernas skull. Allting jag gör, gör jag bara för att jag själv tycker om det. Förutom en del saker som jag gör bara för att Totte tycker om det, men resten av gästerna får tycka vad de vill. Vi har ju inte rosa och grönt färgtema för att gästerna gillar dessa färger. Jag har ingen aning om vad de gillar för färger. Vi har grönt och rosa färgtema för att jag och Totte gillar dessa färger. Jag ska nog fortsätta göra supergulliga saker även efter bröllopet och sedan bara visa dem för mig själv!

Av Erica - 9 april 2011 17:06


Mina fina inbjudningskort till bröllopet ser förresten ut såhär:


Av Erica - 8 april 2011 11:48


Alldeles för många av de aktiviteter jag är riktigt bra på är stillasittande aktiviteter. Det jag är allra bäst på är att planera, och det ska man helst sitta ner när man gör. Man ska ha almanackan nära till hands, alla andra papper med information och flera olika pennor och block eller papper i olika färger, där man kan skriva ner att-göra-listor och detaljer för planeringen. Eventuellt kan man sitta vid datorn, om man har all relevant information där. Men det går liksom inte att göra det här på ett bra sätt om man gör det samtidigt som man är ute och går.


Andra saker jag är bra på är att plugga grekiska (när jag väl gör det), virka dukar och grisar (när jag väl gör det), slå in presenter (till min stora glädje måste man ju göra detta titt som tätt), blogga (i alla fall är jag bra på att skriva text som jag mår bättre av att skriva; om jag är bra på att blogga så att folk vill läsa det vet jag inte), tillverka inbjudningskort och annat pyssel, baka (visserligen en aktivitet då man stundvis står upp, men det just jag är extra bra på är detaljerna man fixar sittandes och pillandes vid köksbordet) och att sortera saker (vilka saker som helst, från stort till smått).


Att jag är så bra på alla dessa stillasittande saker gör att det bli en utmaning att röra på sig i vardagen. Jag är i och för sig inte helt dålig på att springa heller, men det räknas inte till något som jag är speciellt mycket bättre än någon annan på. Övriga fysiska aktiviteter blir närmast någonting som jag måste tvinga mig att göra. Jag måste ta mig tid från det stillasittande jag egentligen håller på med, för att kunna röra på mig. Och det värsta är att jag i huvudet fortfarande håller på med det stillasittande (t ex planerar eller bloggar) fast det är mycket jobbigare, för att jag inte kan skriva ner det jag kommer fram till.


Svårigheten ligger nog också i att jag tycker om att se resultat. När jag bloggar blir resultatet en text, som jag kan se och som finns kvar. När jag springer blir resultatet ingenting. Om Totte inte tror på mig om jag säger att jag har varit ute och sprungit, så finns det inget jag kan visa upp för honom för att verkligen bevisa det. Visst, resultatet blir på sikt bättre kondition och möjligen viktnedgång, men det är inte lika konkret. Jag önskar att jag hade ett staket att bygga eller en gräsmatta att klippa. Då måste jag ägna mig åt fysiskt arbete som faktiskt leder till ett resultat man kan peka på.


Jag hoppas även på att det ska kännas meningsfullt att göra aktiviteter med mina barn, när de är skapade. Om jag har varit ute en timme och lekt kull med dem tror jag inte att jag kommer att ha samma känsla av att det lika gärna inte kunde ha hänt, som jag får när jag ensam har varit ute och sprungit. Fast jag måste ju röra på mig innan dess. Jag kanske borde sluta vara så bra på stillasittande saker. Eller bara sluta upp med att göra dem, fast jag är bra. Jag är faktiskt riktigt bra på att möblera om också. Det kan jag ägna hela dagarna åt när vi flyttar; det ger resultat.



Av Erica - 7 april 2011 14:56


På senaste tiden har jag verkligen börjat förstå att lagom är bäst. Jag har tagit på mig alldeles för mycket att göra och det är inte behagligt. Jag kan inte säga att det inte är kul, för nästan allt jag gör är kul, men det är inte behagligt att ha så här mycket att göra. Framförallt är det inte behagligt att inte ha tid att göra allt riktigt ordentligt bra.


När jag är i Uppsala har jag flera olika kompisar som jag vill ha tid att träffa. Det här leder till att jag bara hinner träffa var och en med väldigt stora mellanrum. Jag hinner ju inte träffa alla varje gång jag är i Uppsala. Men när jag träffar dem så sällan blir det inte lika kul att träffas, för att man måste ägna så mycket tid till att ”lära känna” varandra igen, att man inte kan börja ha kul direkt.


Om jag hade färre kompisar skulle jag ha tid att träffa de jag har oftare och alltså göra det mer ordentligt. Det skulle nog vara behagligare. Men nu är det ju så att jag tycker om alla mina kompisar, så jag kan ju inte sluta höra av mig. Jag menar bara att det rent teoretiskt kanske skulle ha varit bättre för mig om jag från början inte hade blivit kompis med så många. Eller i alla fall att jag hade umgåtts med dem lite mer i grupper, så att jag hade kunnat träffa hela gänget samtidigt varje gång jag var i Uppsala.


Men samtidigt är jag väldigt glad att jag har kompisar, för det skulle vara väldigt tråkigt om jag inte hade någon jag ville träffa. Det är alltså inte bara för många som är problemet; det skulle vara lika illa med för få.


Ännu tydligare är det med allt annat jag har tagit på mig, som att planera bröllopet, plugga grekiska, vara revisor i föreningen och flytta. Om jag inte hade pluggat grekiska den här terminen hade jag både hunnit planera bröllopet bättre, och sluppit känna att jag inte gör grekiskaläxorna så bra som jag borde. Och hade jag pluggat grekiska nästa termin, när jag inte planerar mitt bröllop längre, så hade jag haft tid att verkligen grotta ner mig i pluggandet istället. Livet hade nog varit både enklare och behagligare.


Jag vill absolut inte ge upp någonting av det jag gör nu, men jag borde nog tänka på det här i framtiden och bara ta på mig hälften så många saker som jag skulle klara av. På det viset får jag göra de saker jag tar på mig dubbelt så bra istället. Det här borde vara perfekt för mig, för när jag verkligen sätter mig in i något brukar jag vilja hålla på med det hur länge som helst, helst utan att pausa för att äta och sova. Om jag inte hade andra saker att göra också så skulle jag ha tid att göra så.


Viktigast är nog ändå att jag inte ger upp fritidsintressen helt. Om jag inte antingen planerade mitt bröllop eller pluggade grekiska skulle jag nog tycka att dagarna blev för tråkiga. Jag behöver alltid någonting att jobba på och sträva efter. Så jag måste fortsätta se till att jag hela tiden har något att göra, men det får inte vara för mycket samtidigt. Det är väldigt svårt det här med att lagom är bäst.


Problemet är att jag inte vill vänta med att göra saker. Jag är rädd att om jag inte gör vissa saker direkt så kanske jag inte kommer att göra dem alls, så jag vill göra allt på en gång. Dessutom har jag svårt att föreställa mig i förväg hur lång tid vissa saker kommer att ta upp. Därför tror jag att jag har lagom mycket saker att göra, fast jag egentligen har för mycket.


Vi får se hur det går i höst, men jag borde nog försöka låta mig själv göra lagom mycket saker. Jag gör hellre lagom många saker riktigt bra, än att göra för många saker halvbra. Jag måste lära mig att jag inte väljer bort något jag kunde ha gjort bra när jag väljer bort något, utan jag väljer att göra allt annat jag gör ännu bättre!



Av Erica - 29 mars 2011 11:39


Min tid på jobbet upptas nu av 90 % jobb, 30 % bröllopsplanering och 10 % övriga privata saker. Det blir ju 130 % så det är inte så konstigt att jag var tvungen att jobba över lite igår, och förmodligen idag också. Det känns effektivt i alla fall. Det är ju bra!



Presentation

Tidigare år

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2023
>>>

Omröstning

Ni som har egna bloggar: Vilken månad har ni mest besökare?
 Januari
 Februari
 Mars
 April
 Maj
 Juni
 Juli
 Augusti
 September
 Oktober
 November
 December

Senaste inläggen

Sök i bloggen

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards