Inlägg publicerade under kategorin Fritiden

Av Erica - 20 mars 2011 23:45


Grekiskapluggandet har fått hålla sig undan för bröllopsbestyrens skull ganska länge nu, men idag har jag i alla fall strukturerat upp vad det är jag har missat. Det känns som att det kan bli svårt att ta igen, men det känns inte omöjligt.


Tre läxor har jag redan missat att lämna in, fast tiden har gått ut, men jag tror inte att det är hela världen om jag bara lämnar in dem innan tentan. Det mest akuta nu är ett Adobe Connect möte på tisdag. Jag vet seriöst inte om det mötet kommer att gå så bra för mig, men jag tänker i alla fall försöka.


Imorgon tänker jag plugga från sekunden jag kommer hem från jobbet till sekunden jag ska gå och lägga mig. Efter det får vi se hur förberedd jag känner mig inför tisdagen. När det gäller resten av pluggandet så tycker jag bara att det skulle kännas tråkigt att ge upp. Jag kanske inte orkar eller har tid att lämna in alla läxor till slut. Jag kanske inte kommer att hinna lära mig allt till tentan. Men det får vi se då, när kursen är slut. Just nu tycker jag bara att det är roligt att lära mig det jag lär mig, när jag har tid.


Mitt mål är inte att till varje pris bli godkänd på grekiskakursen. Om jag känner att jag har bröllopsbestyr som är viktigare eller roligare så går de först. Men så länge kursen är igång så tänker jag inte ta ut förlusten i förskott. Om det går så går det. När jag väl pluggar så tycker jag att det är jättekul! Jag är helt enkelt inte redo att ge upp än.



Av Erica - 11 mars 2011 11:19


Det är ganska vanligt att saker inte går som man har tänkt. Inte minst när man har ett helt bröllop att planera. Men när det gäller inbjudningskorten så kan jag meddela att de blev precis så bra som jag hade tänkt mig. De ser nästan exakt ut som min prototyp, som jag gjorde för mer än ett halvår sedan, med undantag för några rena förbättringar.


Jag är inte på något sätt besviken, sådär som man kan vara ibland när någonting inte blir precis som man har föreställt sig, även om det ändå blir bra. Nej, utan dessa inbjudningskort är precis så bra som jag ville att de skulle vara. Såhär i efterhand tycker jag absolut att det var värt alla långa timmars klippande, fixande och klistrande för att få dem precis såhär bra!


När man verkligen vet vad man vill så ska man inte ge upp. Om man kämpar vidare så kan man nå sitt mål, med ett precis så bra resultat som man har föreställt sig! Det känns bra! Men med det sagt så vill jag meddela att jag inte tror att jag har någon jättetydlig bild av någonting mer vad gäller bröllopet överhuvudtaget. Det känns också bra, för då behöver jag inte kämpa dygnet runt för att förverkliga några fler drömbilder. Självklart måste jag lägga ner tid på att planera och fixa, men resten kan nog bli bra på olika sätt. Jag är öppen för förslag. Jag måste inte göra det på det mest besvärliga och tidskrävande sättet för att få något specifikt jag vill ha.


Papper och pyssel är min grej. Inbjudningskorten blev precis så fina som jag ville ha dem. My work here is done!

Av Erica - 9 mars 2011 12:42


Äntligen har jag makt över mitt eget liv igen. Inbjudningskorten till bröllopet är färdiga. Det känns som att jag inte har kunnat göra någonting annat, eller ens tänka på någonting annat, än inbjudningskorten i en månad nu. Veckan from hell blev snarare tre veckor from hell. Jag har nästan suttit med de där korten dygnet runt och varit tvungen att säga ”nej” till Totte varje gång han vill göra något. Dessutom har jag varit tvungen att säga ”Jag vet inte och jag har inte tid att tänka ut vad jag vill.” när han har frågat om han ska göra något. Det har känts som att min oförmåga att ägna mig åt någonting annat har förlamat både honom och mig. Konstigt, för när han inte ägnar sig åt något annat än dataspel dygnet runt, så förlamar det inte mig från att till exempel diska eller möblera om.


Med tanke på att jag har haft veckor from hell, så har de ändå varit riktigt trevliga. Det enda negativa har varit stressen över att inte ha tid att göra någonting annat. Det jag faktiskt har gjort har jag inte på något sätt vantrivts med. Jag älskar att sitta och pyssla. Egentligen har det här varit några av de bästa veckorna i mitt liv. Det har varit underbart att få klippa, klistra, skapa, anpassa och färdigställa. Jag har till och med tillåtit mig själv att verkligen göra allting så perfekt som jag vill göra det. Nog för att jag egentligen inte har haft tid, men ska man göra något perfekt så är det väl ändå inbjudningskorten till sitt eget bröllop. De gör man ju bara en gång. Det har varit underbart att sitta och tillverka dem, och det har varit hemskt att inte kunna göra någonting annat.


Nu när jag ändå är klar så känns det som att jag har kommit tillbaka till vekligheten. Redan när jag höll på med att lägga de sista korten i kuverten, så började jag automatiskt låta mig själv börja tänka på andra saker. Jag planerade morgondagen lite, och tänkte att det nog är dags att måla om de extremt försummade naglarna. Jag har tid att blogga igen, och tid att läsa andras bloggar igen. Det känns som att komma tillbaka till livet.


Tyvärr får jag inte överdriva min frihet nu, för dessa veckor med inbjudningskortstillverkande har lett till att jag ligger efter med en hel del andra saker. Det blir med andra ord hårt jobb och väldigt lite slappande de kommande veckorna också. Men det ska ändå bli skönt, för då kommer jag ändå att kunna bocka av saker vart efter jag blir klar med dem. Inbjudningskorten har varit som en enda stor post som det inte har hänt någonting med förrän det var helt klart, och gick att bocka av, igår.


Ikväll ska vi tvätta för första gången på mer än en månad. Sedan gäller det för mig att ta tag i mitt revisorsjobb i bostadsrättsföreningen. Därefter måste jag försöka komma ikapp med grekiskapluggandet. Jag vet inte ens om det kommer att gå. Jag ligger så mycket efter med grekiskan att jag seriöst misstänker att jag inte kommer att klara av att lära mig allt till tentan. Men jag ska göra ett försök. Om jag hinner lära mig hälften så klarar jag inte tentan, men jag har i alla fall kvar kunskapen som jag väl har lärt mig. Kanske hinner jag till omtentan. Vi får se. Bara jag inte lägger allt krut jag har på det, för det finns oändligt mycket saker kvar att fixa med bröllopet också. Det är verkligen dags att beställa tårta och boka hotellrum. Dessutom måste jag hålla bröllopshemsidan uppdaterad från och med nu, eftersom folk snart får sina inbjudningskort och surfar in där. Livet är tillbaka, så även alla miljoner olika saker jag måste göra.

Av Erica - 20 februari 2011 19:30


En vecka på Gran Canaria med hela familjen, för att fira mammas födelsedag kan se ut såhär:


Redan på flygplatsen hade vi roligt!


Utsikten från balkongen kunde man inte klaga på, och poolen gillade jag!


Valdemar gömde sig i ryggsäcken, både när vi flög och när den läskiga städerskan var på hotellrummet.


14 februari var det alla hjärtans dag, så Totte fick en överdrivet gulliduttrosa present med bland annat ett vitlöksrivjärn som han uppskattade och använde direkt.


Det var även mammas födelsedag 14 februari, så vi firade stort. I brist på en traditionell tårta satte vi ljusen i en rulltårta och hade även en glasstårta att njuta av.


Även om det blev en hel del skumpa och härliga drinkar på semestern, så tror jag inte att den här muppiga bilden på mig går att skylla på alkohol. Ibland är jag bara helt enkelt konstig.


Såhär såg den ena stranden vi besökte ut. Här beskådad uppifrån höjden på en av våra promenader.


Det är inte bara jag som kan se muppig ut. Här är vi i Las Palmas och shoppar.


Sammanfattningsvis var semestern helt underbar, sällskapet otroligt trevligt och värmen fantastiskt härlig!

Av Erica - 2 januari 2011 00:28


Nu är det nya året här. 2011, året då jag och Totte gifter oss och flyttar till vår första gemensamt ägda lägenhet. Det här året har jag längtat efter länge, men samtidigt tycker jag att det kom väldigt snabbt! Nu är det nästan bråttom att göra klart allting inför bröllopet och att försöka övertala mitt jobb att jag ska få jobba mer från Göteborg så att jag får bo i vår nya lägenhet när vi flyttar. Det går inte att bara drömma och planera längre. Nu måste saker utföras!


Det jag är mest rädd för när det gäller bröllopet är att jag inte kommer att ha tid att fixa allt jag vill fixa själv. Ofta blir det svårt att göra saker när jag inte är i Göteborg. Och när jag väl är där vill jag mest umgås med Totte, inte tvinga honom att shoppa bröllopskostym och beställa servetter med tryck. Allting känns fortfarande så långt bort, men jag vet att det inte är så gott om tid som man tror. Inbjudningskorten ska snart skickas ut och när jag bara är hemma i genomsnitt två dygn per vecka så är det faktiskt bara 45 effektiva dagar kvar tills vi gifter oss. Det är att jämföra med endast en och en halv månad om jag hade jobbat i Göteborg och haft möjlighet att fixa något varje kväll!


Jag är även rädd för att jag måste bestämma och boka hotellrum för bröllopsnatten helt själv, om jag vill ha det gjort medan fortfarande alla alternativ finns att välja på. Men jag vill inte välja själv. Jag vill att Totte och jag ska välja tillsammans. Men om jag väntar tills han känner att det är dags att ta tag i det så kommer det inte att finnas några hotellrum kvar att välja bland, utan vi får ta det enda som finns. Och det kommer han att tycka är helt okej. ”Det blir bra.”  kommer han att säga. Visst blir det bra, men det blir inte nödvändigtvis precis som vi vill ha det. Så det finns ingen anledning att vänta. Om vi gör det i tid blir det definitivt också bra, och kanske till och med ännu bättre!


När det gäller jobbet så förväntar jag mig att det ska hända en hel del. Det är några omorganiseringar på gång. Jag vet inte vad detta kommer att betyda för mig, men jag hoppas innerligt att jag ska få vara mer i Göteborg. Helst vill jag ha en tydligare beskrivning av mina arbetsuppgifter också, och gärna fler juridiska uppdrag. När det gäller arbetsuppgifterna så har jag tagit på mig mer och mer ansvar ända sedan jag började på det här jobbet, så det kommer jag nog att fortsätta med. När det gäller att få vara i Göteborg mer har jag dock ingen aning om hur utsikterna är. De har lovat mig i över ett år nu, att jag ska få jobba i Göteborg, men hittills har det inte hänt mer än någon enstaka dag eller vecka.


Personligen hoppas jag att få ta hand om mig själv mer under 2011. Jag vill hinna blogga när jag känner för det, träna när jag känner för det och läsa en bok när jag känner för det. Jag vill lära mig att strunta i att packa ordentligt om jag inte känner för det, strunta i att titta på TV om jag inte känner för det och strunta i att äta onyttiga saker med Totte om jag inte känner för det. Jag vill lära mig att lyssna på min egen kropp och själ, men jag vill inte tappa mig själv. Vissa saker måste jag få tvinga mig själv att göra för att jag tycker att det är viktigt. Baka är en sådan sak. Jag vill inte låta bli att baka eget fika att bjuda på, bara för att jag inte känner för det. Baka är något jag blir glad av när jag väl kommer igång. Baka är en av de saker som gör mig till mig. Den dagen jag enbart bjuder på köpt födelsedagsfika är dagen då jag vet att jag inte har tagit hand om mig själv ordentligt. Det viktigaste är att låta de små sakerna få vara viktiga. Det är ingen idé att leva livet bara för att överleva, utan att bry sig om de små detaljerna.


Mina förväntningar på Totte det här året är förmodligen för höga och helt orealistiska, men jag hoppas ändå. Jag hoppas att han ska värdera tiden tillsammans med mig och sin familj högre än tiden framför datorn. Jag hoppas att han ska städa, diska och planera dagen tillsammans med mig för att han också faktiskt bryr sig, och inte bara för att jag tvingar honom ifrån datorn en stund. Jag hoppas att han också ska njuta av vår bröllopsdag och minnas den som en av de bästa dagarna i våra liv. Och jag hoppas att han också ska lägga ner åtminstone lite tid inför vår bröllopsdag på att se till att den blir så som han vill ha den. Sist men inte minst har jag en förhoppning som inte är orimlig. Jag hoppas att Totte ska älska mig hela året, lika mycket som jag älskar honom, och förlåta mig för alla de gånger jag kommer att glömma bort hur mycket alla hans irriterande personlighetsdrag vägs upp av hela den underbara person han är.

Av Erica - 12 oktober 2010 22:18


Två olika sorters muffins bakade jag i helgen. Såhär fina blev de:


 

Av Erica - 5 oktober 2010 22:12


Det är mycket med allt just nu, vilket är kul tycker jag. Det enda jag inte gillar är när jag inte hinner sova, för då orkar jag inte utföra alla saker jag är upptagen med på dagen på ett bra sätt.


Nya arbetsuppgifter på jobbet har lett till långa dagar och extra mycket flängande kors och tvärs i Sveriges långa land. Jag är jätteglad att jag får vara med på det här tillfälliga projektet, för det har mer med juridik att göra än något annat jag har jobbat med. Men det blir ju ändå jobbigt när man ska hinna med projektet utöver alla sina vanliga arbetsuppgifter i tre veckor.


Grekiskakurssidan har legat nere i två dagar, men började fungera igen idag. Det är jag glad för. Att logga in stup i kvarten och bli stressad över att inte kunna plugga kostar både tid och ork som jag inte har, till ingen nytta. Nu ikväll har jag pluggat ikapp lite, och känner mig glad igen.


Löparskorna ligger kvar i kassen jag tog hit dem i. För ovanlighetens skull är inte slötittande på TV anledningen till att jag inte har varit ute och sprungit, så på ett sätt så känner jag mig rätt så nöjd. Men jag skulle ändå vilja hinna med någon runda den här veckan. Under tiden vägrar jag hissen på jobbet, som den här veckan ligger fyra trappor upp.


Utgång förra helgen tillsammans med en kompis jag inte hade träffat på mycket länge ledde till en intressant och jätterolig natt, och ett telefonnummer från en väldigt söt kille till henne. Jag minns inte när jag verkligen bara hade kul senast, innan det, utan att tänka på något viktigare jag har att göra.


Nu fick jag femton minuter att andas och kände att jag hade tid att skriva ett blogginlägg. Det känns skönt! Men mitt upptagna liv fortsätter. Imorgon blir det middag med en annan kompis som jag inte har träffat på ett tag nu. Sedan, på torsdag, har min syster och jag lyckats planera in budgetmötet för bröllopet på hennes enda lediga dag i oktober. (Som visade sig inte vara helt ledig ändå, så jag ska göra mitt bästa för att inte vara i vägen medan hon bakar paj samtidigt som vi planerar budget.) Slutet av veckan måste jag intensivt jobba med projektet, intensivt plugga grekiska och, mest av allt, intensivt umgås med älskade underbara Totte som är bäst i hela världen!

Av Erica - 22 september 2010 10:42


Det känns helt overkligt att jag inte kunde komma på fler än fem grekiska bokstäver för bara drygt två veckor sedan när jag övade på mitt kontor. Nu kan jag inte bara alla 24 bokstäverna utantill, utan vet dessutom vad alla heter och hur de uttalas. Jag kan självklart även rabbla upp i bokstäverna i bokstavsordning.


När jag gjorde veckans övningar i övningsboken fick jag bara något slarvfel och två andra småfel. Men jag kunde betoningen på nästan alla grekiska ord och visste dessutom vad eld, byggnad, kyrkklocka och säck heter på grekiska. Det är inte bokstäverna som är det svåra längre.


Tänk att två veckor kan göra så stor skillnad. Jag hoppas att jag inte kan vara tillbaka på att bara kunna fem bokstäver om två veckor om jag inte pluggar något mer. Men det är väl inte så det fungerar med kunskap. Visserligen måste man repetera för att komma ihåg någonting, men man glömmer inte bort det så lätt när man har tragglat det i två veckor. Framförallt så finns det ingen risk för att jag inte skulle plugga någon grekiska de nästkommande två veckorna. Plugga grekiska är ju det bästa som finns.


Presentation

Tidigare år

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2023
>>>

Omröstning

Ni som har egna bloggar: Vilken månad har ni mest besökare?
 Januari
 Februari
 Mars
 April
 Maj
 Juni
 Juli
 Augusti
 September
 Oktober
 November
 December

Senaste inläggen

Sök i bloggen

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards