BodyPump stod på schemat idag. Det var roligt att äntligen vara tillbaka på gymmet, men det var värre än vanligt att träna efter det långa uppehållet. Jag ska ta det lugnt första veckan och sedan köra hårdare gradvis, så att jag tycker att det är kul.

Efter passet ledde en rad missförstånd om hämtning och mitt glömde busskort till att jag gick hem från gymmet. Det är betydligt längre hem nu när vi har flyttat. Promenaden tog ganska exakt en timme. Det kändes surt när jag började gå, men ungefär halvvägs tyckte jag bara att det var skönt med extraträningen. Jag kanske ska glömma busskortet fler gånger.

Äntligen har jag kommit igång med träningen! Jag har varit och simmat idag. En halvtimme fick räcka. Till min stora förvåning frös jag inte ihjäl på den halvtimmen. Istället kände jag att vattnet var riktigt behagligt och att jag hade kunnat simma lika länge till.

Äntligen kände jag plötsligt att jag är taggad igen. Neo har fått ögondroppar och ska till förskolan imorgon. Jag kände mig frisk nog att sätta i linserna. Nu ser jag fram emot en hel ordentlig jobbvecka utan avbrott och gympass som jag verkligen går på och inte bara bokar in och bokar av. Dessutom satte jag igång och pluggade på riktigt nu i helgen.

Kvalitetsteknik A läser jag på kvartsfart distans från Örebro Universitet. Vi har ett grupparbete i full gång, så jag känner mig extra motiverad att plugga för att inte svika mina gruppmedlemmar. Det är roligt när jag upptäcker saker i studierna som verkligen går att använda i mitt jobb som kvalitetskoordinator.

Idag ska jag på ett jobbmöte med min chef. Sedan ska jag åka hem och ta hand om Neo och mig själv. Det ska bli roligt att få jobba lite, men samtidigt skönt att få åka hem och vila direkt efteråt.

Jag har fixat så att jag inte ser ut som en total rishög, men samtidigt kan jag inte komma ifrån det faktum att jag är sjuk. Jag har till exempel mascara, men inga linser utan glasögon. Jag har välklippta naglar, men inget roligt nagellack. Jag har borstar hår, men inte nytvättat.

Nu ska vi se om jag hittar någon bra outfit till det här. Den ska vara bekväm, men ändå proper. Det låter som leggings och en mjuk, rak, svart kjol.

Neo har varit sjuk i över en vecka nu. Totte och jag är sjuka sedan några dagar tillbaka. Det finns inget mer meningslöst än en dag när man inte gör någonting annat än att vänta på att dagen ska ta slut. Men det är vad jag har gjort idag. Och nu när den är slut önskar jag att jag hade hela söndagen kvar att göra något vettigt med.

Av någon outgrundlig anledning orkar Neo springa kors och tvärs och dra fram alla sina leksaker fast han är sjuk. Jag, däremot, orkar inte det. När han satte på en CD-skiva med Bamse-musik dansade jag glatt med honom i ca två minuter. Sedan föll jag ihop i soffan och orkade inte lyfta ett finger på tio minuter. Det är så tråkigt att vilja ha kul men inte orka!

Mentalt blir jag helt urholkad av att inte kunna planera. Jag vet ju inte när jag eller Neo blir frisk. Min arbetsmoral är i botten för att jag inte vet vilka dagar/timmar jag måste vabba. Då orkar jag inte sätta igång med något de timmar jag jobbar heller. Min träning blir jag trött på fast jag inte ens går dit, bara för att jag har bokat om den så många gånger i min kalender.

Vid det här laget undrar jag om jag ens kommer att märka någon skillnad när jag väl blir frisk. Man känner sig sjuk av att tappa sugen såhär. Hur vet man när det är dags att börja peppa sig själv igen? Hur vet man när det är dags att ta på linserna och borsta håret? Hur vet man när man ska ge sig på att dansa med sin son igen, utan att riskera att ligga utslagen efter två minuter?

Det är väldigt ovanligt för mig att ha svart nagellack, speciellt utan att ha någon annan färg eller figur också. Nu i helgen hade jag en lila klänning och svart kofta på en fest. Då tänkte jag ha lila nagellack, men jag hittade det inte. Så då fick det bli svart nagellack som matchade koftan.

Äntligen får jag sova med linser igen! Fast inte mer än en vecka i sträck. Jag var hos optikern och hon sa att ögonen ser bra ut igen nu. Mina två ögoninfektioner ser man bara svaga ärr ifrån och ögonen är lagom fuktiga.

Första halvåret nu ska jag ha linserna dygnet runt i sex dagar. Sedan ska jag tvätta linserna ordentligt och sova utan linser en natt. Om jag blir minsta lilla förkyld ska jag vara helt utan linser.

Jag hoppas verkligen att det här ska fungera. Det är så underbart att kunna gå upp på morgonen när Neo vaknar och se hur han ser ut, utan att behöva riskera att han snor mina glasögon!

Min träningsfrekvens går lite upp och ner under årets gång. Nu har jag inte tränat ordentligt sedan i juni och mitt gymkort har gått ut. Det har varit väldigt mycket med flytten, så jag får väl skylla på det även om jag vet att det bara är ett svepskäl.

Problemet för mig brukar vara att jag tappar motivationen om jag inte lyckas hitta en fungerande träningsplan som ser likadan ut varje vecka. Det är alldeles för jobbigt att känna efter vad man känner för att träna idag. Då blir det inte av. Så jag kan inte välja olika pass varje vecka. Men jag har så många olika pass jag tycker är kul, så det blir svårt att hinna med alla varje vecka. Till slut blir det övermäktigt och jag hoppar över ett pass. Då är det konstigt nog fritt fram att hoppa över alla pass och träningen rinner ut i sanden.

Häromdagen läste jag en artikel om de vanligaste felen vi gör på gymmet. Ett fel var att man tränar samma träningsform hela tiden. Kroppen vänjer sig vid övningarna och efter tre månader ger träningen inget resultat längre. Jag kände direkt att det här är lösningen på mitt problem. Jag ska byta träningspass varje kvartal!

Enligt min nya träningsplan får jag ha samma träningsrutin vecka ut och vecka in, utan att behöva tänka efter vad jag känner för att träna. Men veckan kommer inte vara fullspäckad med olika pass utan bara ha en sorts styrkepass och en sorts konditionspass. Sedan kör jag dessa tre eller fyra gånger i veckan. Då hinner jag verkligen gå in för dem också (vilket man oftast inte hinner när man t.ex löptränar bara en gång i veckan).

Det bästa av allt är att jag inte behöver vara ledsen för att ha valt bort alla andra roliga träningsformer för resten av mitt liv. Efter bara tre månader får jag träna dessa roliga saker istället! Jag kommer se fram emot det så mycket att det inte finns någon risk att träningen ska rinna ut i sanden. Jag får en nystart på träningen var tredje månad.

Det sämsta är att det just nu är nästan nio månader kvar tills jag får gå på MRL. Det känns jättekonstigt att redan ha planerat träningen för ett helt år framåt. Men egentligen borde det inte kännas så konstigt. Varje gång jag har köpt ett årskort på gymmet har jag ju planerat att träna på det gymmet ett år framåt. Det är bara det att jag aldrig har haft en så specifik plan förut. Jag kan förstås fortfarande ändra planen om jag vill, men just nu känns det bara skönt att den är så specifik.

Först ut 2014 blir BodyPump och simning. Annars när jag har tränar BodyPump har jag försökt hinna med tre gånger i veckan för det ger bäst resultat. Sedan har jag velat gå på dansstep och yoga också, plus löpträna om det är fint väder. Sedan har jag simmat en gång i veckan utöver min vanliga träning de få gånger jag jag gett mig på kampen med de iskalla badhusen. Man hinner liksom inte med någonting ordentligt. Nu tänker jag mig BodyPump tre gånger i veckan och simning en eller två. Då kommer jag vara supernöjd när veckan är slut och ändå fått minst två dagar vila.

Nu gäller det bara lyckas stå ut med bara långpromenader i vinterkläder året ut. Jag vet att det skulle bli en dålig början att försöka börja smått redan nu. Därför väntar jag med att köpa gymkort och simkort tills julen är över och vi har kommit hem från vår utlandsresa i januari. Då kommer jag att vara taggad!