Idag har jag stört mig väldigt mycket på att folk som hjälper mig med saker inte berättar för mig att de har hjälpt mig med dessa saker. Hur svårt kan det vara att bara nämna för mig att det är gjort nu, så att jag kan slappna av, och kanske till och med säga tack!?

En person mailade jag till igår och bad om att få en sak skickad till mig. Det var ganska bråttom, så idag, när jag fortfarande inte hade hört något ringde jag upp personen och förklarade läget. Då svarade han att han redan hade skickat det, och lät nästan lite förvånad över att jag ringde. Om han hade svarat på mailet igår och bara skrivit ”Fixat!” så hade jag ju inte behövt ringa och undra idag. Dessutom hade jag nog mailat ett ”Tack!” tillbaka. Det hade varit både trevligare och mer effektivt.

Lika dumt blir det när jag kopierar upp en hel bunt med papper som vi ska använda på jobbet, och så visar det sig att någon kollega redan har kopierat upp allt. Slöseri med papper! Stackars natur! Här kan man tycka att det lika gärna kan vara jag som borde berätta för kollegan att jag tänker kopiera upp. Men när det är jag som är anställd som administratör, och det dessutom är jag som brukar kopiera upp papper, så tycker jag nog inte att det är jag som borde ha handlat annorlunda.

Jag sitter dessutom fortfarande och undrar om jag har fått hjälp eller inte, av en person som jag pratade i telefon med för mer än två veckor sedan nu. Hon skulle ta upp min fråga med en annan kollega. Hon kanske har gjort det och kommit fram till att det inte går att göra något åt saken. Eller så funderar de fortfarande på hur vi ska göra. För jag tror inte att hon bara har struntat i att hjälpa mig genom att ta upp det här med kollegan. Men vad vet jag. Jag har ju inte hört något.

Om vi har sagt att jag ska köpa mjölk, och Totte köper det för att han fick tid över, så är det bäst om han ringer och berättar det för mig. Annars slutar det med att vi har mer mjölk än vi orkar dricka innan den går ut, och att jag har släpat mig till affären i onödan. Självklart uppskattar jag att han har köpt mjölk, och jag kommer till och med att säga tack när jag väl får reda på det. Men det skapar ju mer problem än det löser om jag går till affären ändå och vi dessutom har för mycket mjölk sedan. Då finns det risk för att jag inte riktigt förstår varför jag ska säga tack.

Hjälp mig gärna, både med sådant jag ber om hjälp med, och sådant som ni ser att jag skulle uppskatta att få hjälp med. Men se till att berätta för mig vad ni har gjort! För annars kan det sluta med mer jobb eller svårare beslut än det hade varit för mig om ni inte hjälpt till. Så svårt är det inte att meddela mig om vad ni har hjälpt till med. Det värsta som kan hända är att ni får ett tack.