Alla inlägg under november 2009

Av Erica - 30 november 2009 22:15


”Hoppas att våra barn blir lika söta som dig, Erica.”


- Totte


Av Erica - 29 november 2009 19:45



Förstaadventsfikat står framdukat och mina nyinköpta minitomtar står utspridda i lägenheten. I år var jag inte alls beredd på att julen skulle dyka upp. Jag visste ju att det började närma sig första advent och första december, men jag har inte hunnit förbereda mig alls.


I sista sekunden köpte vi idag stearinljus till adventsljusstaken och adventsfika på Konsum. Jag har alltså inte ens bakat fikat själv. Julkartongen som jag igår ställde ner i källaren åkte upp igen för att lämna ifrån sig några få adventssaker och sedan ner till källaren igen.


Till min fasa upptäckte jag att jag inte har köpt något kalenderljus, men jag lugnade ner mig igen när jag insåg att jag faktiskt har morgondagen på mig också, innan det blir första december. Men jag har rekordfå julkalendrar i år och kommer inte att hinna köpa några fler heller, vilket inte spelar så stor roll i och med att jag förmodligen inte kommer att få jobba hemma i Göteborg så mycket i december ändå.


Jag har i alla fall Totte och det är det viktigaste. Julstämningen får vi fixa vartefter. Nu ska vi i alla fall adventsfika.

Av Erica - 29 november 2009 11:30


Vilket paket har minst volym, om man ska slå in ett rätblock, en sfär eller en kub? Det frågade oss Totte och jag klockan två på natten när vi satt på spårvagnen på väg hem från bion. Vi kom fram till att det beror på vilka mått rätblocket har. Men vi nöjde oss inte med det svaret, utan ägnade hela resten av hemresan åt att diskutera och räkna på det.


För enkelhetens skull antog vi att rätblocket var nästintill platt. Då insåg vi ganska snabbt att en kub skulle ha mindre volym än en sfär om rätblockets längd och bredd var nästan lika långa. I så fall är rätblocket nästan redan en kvadrat, och man behöver bara lägga till höjden för att få en kub. Om man skulle göra en sfär av det paketet måste cirkel gå långt utanför kvadraten för att man ska få med hörnen. På det sättet blir sfären större.


Om rätblocket är väldigt smalt däremot, blir sfärens volym mindre. Ska man slå in en ätpinne i en kub, så ligger ätpinnen och skramlar i ena kanten. Om man slår in den i en sfär däremot kan den ligga i mitten, som en diameter på sfären. Då slipper man volymen av hörnen som kuben har. Men vi ville veta var gränsen går. Hur smalt måste rätblocket vara för att man ska tjäna på att slå in det som en kub?


Det intressanta är att både jag och Totte blev helt uppslukade av det här problemet. Vi kunde inte ens slita oss från det när vi kom hem, utan satte oss och räknade på det innan vi gick och la oss. I morse fortsatte vi dessutom med problemet, och skissade på det i Excel.


Även om jag inte så ofta sysslar med matematikproblem längre, så är det ändå sådana som gör mig mest engagerad. Att Totte verkar lika intresserad gör det hela bara ännu bättre. På ett sätt tycker jag att det är skönt att jag inte jobbar med något som har med matematik att göra, men det är riktigt roligt när jag får ett matematikproblem att lösa på fritiden!

Av Erica - 28 november 2009 22:15


Nu när jag är hemma lite för en gångs skull, så har jag tagit tag i grejerna som ska ner i källaren igen. Det har gått riktigt bra idag. Källaren ser jättesnygg ut nu, och nästan inga saker som ska vara i källaren finns kvar i lägenheten.


Det jag fortfarande har kvar att göra nu, innan vårt hem ser ut som ett beboeligt hem, är att åka och slänga de två stora sopsäckar med saker som står i köket, på återvinningscentralen, att åka med säcken saker vi har tänkt ge bort till Myrornas eller Emmaus, och att sortera de lådor och kassar med saker som ska vara i lägenheten och lägga dessa saker i garderoberna eller bokhyllorna.


Sedan återstår att gå igenom tre månaders post för att se om det är något jag vill spara eller om jag bara kan slänga hela skiten. Räkningar har jag bett Totte ta hand om direkt, under tiden jag har varit borta, men all annan post ligger på hög åt mig.

Av Erica - 27 november 2009 21:45



Valdemar och jag delar på en banankola Lady och Lufsen style, samtidigt som vi tittar på Idol. Fredagsmysigt värre!

Av Erica - 26 november 2009 21:15


Nyss hemkommen från gymmet, sitter jag nu i soffan och betalar räkningar med datorn i knäet. Kroppen känner sig behagligt tömd på energi och jag vill absolut inte resa mig ur soffan. Samtidigt är jag pigg och ivrig att planera mina pengar på bästa sätt. Jag är full av energi rent hjärnverksamhetsmässigt.


Tråkigt nog har jag inte tagit med mig till soffan, alla räkningar jag behöver för att betala allt som ska betalas. Så här sitter jag, ovillig att röra mig, ivrig att ta itu med räkningarna, och får inte det hela att gå ihop.


Om jag reser på mig, går och hämtar den sista räkningen och sätter mig igen, så får jag betala mina räkningar som jag vill. Men i och med att kroppen inte alls vill röra på sig finns det risk för att jag tappar humöret om jag måste resa på mig ändå.


Ifall jag sitter kvar får kroppen som den vill, lugn och ro. Men resten av mig kommer snabbt att bli uttråkad, understimulerad och irriterad för att jag inte får gjort det jag ska. Jag känner för att sitta still, men jag känner inte för att bara sitta som en zombie och titta på TV eller något.


Det bästa vore om jag genom att tänka på en sak, kunde få den att komma till mig. Då skulle jag kunna sitta här helt stilla och vila kroppen, medan jag kunde hitta på precis vad jag ville med min hjärna.


Men tyvärr är det sällan mina superbra lösningar är fysiskt eller faktiskt möjliga att utföra i den här världen, så det blir till att välja mellan att tvinga upp min helt orkeslösa kropp och hämta räkningen, eller få min jättepigga hjärna full av energi att somna eller nöja sig med någon slappare aktivitet. Bara att välja. Suck!

Av Erica - 25 november 2009 23:15


Jag förstod väl att Valdemar hade en baktanke när han gav mig en mysig filt i födelsedagspresent. Han har använt den mer än mig. Men så ser han mycket mysigare ut i den än mig också.



Av Erica - 25 november 2009 00:30


Klumpen i magen och känslan av nervositet och oro, släpper inte hur jag än beter mig. Till slut går den i och för sig över i extrem saknad och hjälplöshet, men det är inte bättre. Jag tror inte att jag är byggd för att vara på resande fot. Inte sedan jag hittade min Totte i alla fall. Hela tiden längtar jag framåt och vill att dagarna ska gå tills jag får se honom igen.


Kontorsjobb har jag ju velat ha hur länge som helst nu. Det var när jag fick ett kontorsjobb som allt skulle bli bättre. Det var då jag skulle sluta längta framåt och leva i nuet och vara glad över min situation. Fast det var ju innan jag visste att jag skulle bli kastad från ort till ort och inte få träffa Totte annat än på helgerna.


Nu befinner jag mig återigen i en situation där jag letar i almanackan efter ett slut, då det börjar bli bättre. ”Jag ska bara … sedan blir jag lycklig.” förföljer mig. Jag räknar månader tills jag tror att jag kommer att vara nöjd med mitt liv, inte dagar till helgen. Är det mig det är fel på? Borde jag njuta av nuet, även när jag inte är nöjd? Kommer jag någonsin att bli nöjd?


Hoppet har inte övergett mig, att det ska bli bra en dag. Det känns inte som en orimlig längtan att en dag vilja jobba i samma stad man bor i, åtta till fem, måndag till fredag. Förhoppningsvis kommer både Totte och jag jobba så, när han är färdig CAD-konstruktör. Då kan vi bli lyckliga.


Det är inte så att jag gråter mig till sömns direkt. Jag mår mycket bättre nu än när jag jobbade på ICA och försökte hitta någon mening med mitt liv, samtidigt som jag ständig fick nej eller uteblivna svar från jobb jag hade sökt. Nu är jag i alla fall nöjd med det jag gör på jobbet. Det tråkiga är att vara iväg från Totte.


Jag vägrar att tro att det är meningen att jag ska nöja mig med det här och låtsas vara lycklig. Jag vägrar att tro att min livssituation aldrig kommer att komma ikapp med min önskade bild. Jag vägrar att tro att jag kommer att hitta på något annat lika illa att klaga på när jag väl får jobba i samma stad som Totte. En dag ska allt bli som jag vill. Och till dess ligger klumpen kvar i magen och påminner mig om att det ännu inte är som det ska vara.

Presentation

Tidigare år

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30
<<< November 2009 >>>

Omröstning

Ni som har egna bloggar: Vilken månad har ni mest besökare?
 Januari
 Februari
 Mars
 April
 Maj
 Juni
 Juli
 Augusti
 September
 Oktober
 November
 December

Senaste inläggen

Sök i bloggen

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards