Alla inlägg under september 2010
Totte ringde och grattade mig så fort klockan slog 23:e september. Han avslöjade en present jag ska få också. Den är försenad från stället där han beställde den så jag vet inte när jag får den, men nu vet jag vad det är i alla fall:
En helt underbar iPod nano! Den är pytteliten och kan allt. Den har radio och stegräknare. Den kommer att vara perfekt när jag är ute och springer! Och så är den grön, förstås! Tack snälla, älskvärda, underbara Totte!
Om Tottes och mitt inre ego fick tala fritt så skulle det nog låta ungefär såhär:
”Jag älskar dig, din datanörd/skitstövel, och det ska du vara jävligt glad för!”
”Jag älskar dig, din perfektionist/tjatkärring, och det ska du vara jävligt glad för!”
Men om våra hjärtan fick tala fritt så skulle det nog låta såhär:
”Jag är så glad att jag har dig som lär mig att slappna av! Du är meningen med livet!”
”Jag är så glad att jag har dig som lär mig att bättra mig! Tack för att du finns!”
Det känns inte alls som att jag ska fylla år imorgon. Men det ska jag. För första gången i mitt liv känns det inte speciellt alls att fylla år. Nu fyller jag ju något så ospeciellt som 27 år, så det kanske inte är meningen att man ska tycka att det är spännande. Men jag trodde ärligt talat aldrig att jag skulle växa ifrån födelsedagar. Och det tror jag inte att jag har gjort heller. Jag har bara inte tid att fylla år just imorgon.
Ingen kommer att uppvakta mig på morgonen, för jag bor ensam i ett hotellrum. Sedan kommer ingen av mina närmaste kunna ge mig någon grattiskram imorgon, för jag jobbar som vanligt på annan ort. Dessutom har jag inte planerat någon fest eller något födelsedagsfika för mina kompisar, vilket jag brukar göra (mest för att få anledning att baka massa goda saker). Jag vet inte när jag skulle ha tid med en sådan tillställning, eller ens vilka jag skulle bjuda.
Kort och gott så känns det som att imorgon bara är ännu en vanlig dag. Jag ska jobba och stå i, plugga grekiska och tillbringa kvällen ensam framför TV:n. Att jag ska hem till mina föräldrar senare, och äta gott i helgen, känns som något trevligt, men inte som något speciellt extra roligt för min skull. Jag hoppas att maten är lika god för de andra som den är för mig.
Kan det vara för att jag inte önskar mig några direkt speciella presenter som det inte känns som att jag ska fylla år? Det viktigaste i mitt liv är Totte, och all annan kärlek och vänskap kommer på andra plats. Det jag önskar mig mest av allt i livet är tid, och om jag måste välja något som går att räkna i pengar så vill jag helst ha ett bidrag till bröllopet. Men jag älskar ju presenter, så jag kanske kommer att komma in i födelsedagskänslan på lördag om jag får presenter som är inslagna i fint papper och ska öppnas av mig. Då kommer jag att känna mig speciell, oavsett vad som är i paketen.
Men imorgon får jag inga presenter, så imorgon måste ju vara en vanlig dag. Inte kan det väl vara min födelsedag imorgon? Det känns ingenting. Och det känns tråkigt.
Det känns helt overkligt att jag inte kunde komma på fler än fem grekiska bokstäver för bara drygt två veckor sedan när jag övade på mitt kontor. Nu kan jag inte bara alla 24 bokstäverna utantill, utan vet dessutom vad alla heter och hur de uttalas. Jag kan självklart även rabbla upp i bokstäverna i bokstavsordning.
När jag gjorde veckans övningar i övningsboken fick jag bara något slarvfel och två andra småfel. Men jag kunde betoningen på nästan alla grekiska ord och visste dessutom vad eld, byggnad, kyrkklocka och säck heter på grekiska. Det är inte bokstäverna som är det svåra längre.
Tänk att två veckor kan göra så stor skillnad. Jag hoppas att jag inte kan vara tillbaka på att bara kunna fem bokstäver om två veckor om jag inte pluggar något mer. Men det är väl inte så det fungerar med kunskap. Visserligen måste man repetera för att komma ihåg någonting, men man glömmer inte bort det så lätt när man har tragglat det i två veckor. Framförallt så finns det ingen risk för att jag inte skulle plugga någon grekiska de nästkommande två veckorna. Plugga grekiska är ju det bästa som finns.
Man blir inte direkt taggad att plugga grekiska på kurshemsidan, läsa nyheter på aftonbladet.se, blogga, läsa och kommentera andras bloggar eller registrera träningsresultat på jogg.se när man har såhär seg uppkoppling.
Men jag gör mitt bästa för att hålla humöret uppe och försöka navigera mig fram ändå – i snigelfart. Mitt liv kan ju inte stanna av bara för att jag har fått ett hotellrum med dåligt läge. Synd bara att det tar så lång tid att göra allt, när jag bestämmer mig för att göra det fast det går långsamt. Grekiskapluggandet blir ju inte så effektivt och allt leder bara till att jag går och lägger mig alldeles för sent!
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 |
4 |
5 |
|||||
6 |
7 | 8 | 9 |
10 |
11 |
12 | |||
13 |
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | |||
20 |
21 | 22 | 23 | 24 |
25 |
26 |
|||
27 |
28 | 29 |
30 |
||||||
|