Alla inlägg under maj 2013

Av Erica - 31 maj 2013 16:45


Det var så varmt ute att vi höll på att svimma på väg hem från förskolan. Men vi stannade och gungade ändå. Han skrattade som vanligt.

Sedan satte vi oss i gräset och busade lite. Frågan är bara vem som busade med vem. Medan jag tog kort på att jag kittlade honom under foten passade han på att stoppa in en blomma i munnen. Jag fick en blomma i handen också, som han hade plockat åt mig. Vad gulligt!

Sist men inte minst delade vi på en glas på vår uteplats. Den var god och det var skönt att äta den i skuggan idag när det är så varmt!

ANNONS
Av Erica - 31 maj 2013 14:20


Det mest akuta har jag faktiskt lyckats få gjort på jobbet idag. Två stora saker hann jag visserligen inte med att göra, men jag hann förbereda dem, så de hinner jag göra på måndag förmiddag. Det känns helt okej att släppa tankarna på jobb nu. Helgen är kommen!

ANNONS
Av Erica - 31 maj 2013 07:47


Nu väntar sex timmar intensivt och effektivt jobbande, sedan lek och bus med Neo och därefter romantisk kväll med Totte. Vi ska på restaurang och bio. Förhoppningsvis får vi bord på vår favoritrestaurang som ingen hade lust att köpa presentkort till oss på i bröllopspresent, fast det stod på önskelistan. Men det var helt rätt för vi fick ju alla Essenceglas istället!

På jobbet har jag en miljon saker att göra och allt ska helst göras först. Men jag får väl på riktigt börja med telefonmötet som är inbokat till förmiddagen och förberedelser inför lunchmötet så att det verkligen är klart. Därefter bör jag förbereda inför måndagsmötet. Sedan ska jag försöka hinna med så mycket som möjligt innan själva lunchmötet börjar, för efter det hinner jag nog inte så mycket mer innan det är dags att hämta Neo.

Varje dag när jag eller Totte går hem från förskolan med Neo vill han stanna och gunga i lekparken man går förbi. Det är jätteroligt! Han skrattar högt och vill göra high five när man gungar. Vi får se hur länge vi hinner gunga idag innan vi måste gå hem och packa för att han ska sova hos sin farmor och farfar.

Jag har mycket att se fram emot idag. Hoppas bara att det inte ligger kvar alltför mycket som borde hunnits med på jobbet när jag går därifrån. Det blir lättare att slappna av och ta helg om allt det viktigaste är gjort!

Av Erica - 30 maj 2013 15:49


När jag skulle till ett möte på mitt gamla kontor idag gick jag förbi smyckesaffären där vi köpte armbandet som jag hade på vårt bröllop. Det påminde mig om en tid när vi hade råd att köpa saker som vi ville ha för att de var fina. Det var en tid när vi kunde gå på stan bara jag och Totte utan att behöva planera in barnvakt. Inför bröllopet hade vi en tid när vi bara brydde oss om varandra och oss själva, medan jobb och allt annat fick stå tillbaka.

När jag tänker på den tiden kan jag sakna smyckena och känslan av att vara den viktigaste personen i Tottes liv. Men jag hade inte velat byta ut det jag har idag mot det jag hade då. Jag tycker att det är underbart att vi har Neo nu, även om det både innebär färre smycken och att han är viktigare än oss själva och varandra.

Det jag tänker är dock att vi kunde vara bättre på att ta tillvara det vi hade då anpassat till vår nuvarande situation. Vi borde ta med oss Neo på stan helt oförberett och köpa plastsmycken på Glitter. Man kan umgås och visa uppskattning även utan pengar och egentid!

Tyvärr är det nog mycket det faktum att jag inte längre har mitt kontor mitt i stan som gör att vi inte gör sådant längre. Då kunde jag köpa en klänning på lunchen utan problem. Nu tar det mig en kvart extra bara att åka hem via stan från jobbet, utöver de 40 minuter det redan tar. Jag räknade ut att jag ägnar sex timmar mer än Totte på att ta mig till och från jobbet varje vecka. Sex timmar är ju för sjutton nästan en hel arbetsdag! Inte undra på att han har mer hemmatid än mig! Men det kanske ändå skulle vara värt att träffas på stan lite oftare, alla tre!

Av Erica - 28 maj 2013 09:05


På något underligt sätt fick jag väldigt bråttom till tåget i morse, fast det inte gick sådär supertidigt som tåg kan göra. När jag närmade mig tågstationen fick jag dessutom smått panik för att gångvägen till spåren var avstängd. Med två minuter till godo hittade jag dock vägen genom stationshuset ut till spåren.

Väl där fanns det bara ett tåg som avgick 8.27, men enligt skylten skulle detta tåg gå till Borlänge och inte Örebro som det stod på min biljett. Något tågnummer fanns inte att hitta vare sig på skylten i stationshuset eller skylten vid spåret. Nu vet jag att tåg som ska till Örebro med största sannolikhet åker via Borlänge när de kommer från Falun, så jag skulle ju säkert åka åt rätt håll med det tåget i alla fall. Men det var ändå högst oklart om min biljett skulle gälla och om jag någonsin skulle komma vidare mot Örebro.

I dörren mötte jag en tågvärd för detta Tågkompaniet-tåg. Jag påbörjade en fråga till honom, men tystnade igen direkt när jag märkte att han pratade i telefon genom ett head set. Det kändes ändå rätt bra att han stod precis utanför dörren för då skulle tåget troligen inte åka förrän han gick på igen. Jag ställde mig utanför dörren jag också. Då kom en annan tågvärd gående. Hon hälsade på den första tågvärden på håll. När hon kom fram till mig frågade jag om tåget gick till Örebro. Hon svarade att tåget gick till Borlänge. Jag visade min biljett och frågade om det här var detta tåg. Hon kollade tågnumret och svarade att hon inte vet. Hur är det meningen att jag ska veta om det är rätt tåg när inte ens tågvärden som jobbar på tåget vet!?! Till sist lyckades hon fråga den telefonpratande tågvärden om tågnumret stämde. Han verkade mycket mer intresserad av att hälsa på henne och prata om privata saker än att svara på min fråga, men han lyckades än få mig att förstå att det var rätt tåg.

Det här problemet har jag aldrig haft på SJ. Nog för att det finns okunnig personal även på SJ, men de brukar alltid titta mig i ögonen när jag pratar med dem och ta reda på svaret om de själva inte vet. Jag brukar inte känna mig såhär ignorerad på SJ. Dessutom brukar tågnumret stå på någon av skyltarna, men det kanske inte är Tågkompaniets fel att det inte stod, utan Jernhusens eller Trafikverkets.

När tåget väl hade börjat åka och den inte längre telefonpratande tågvärden kom och tittade på min biljett fick jag tydligare information om läget. Han verkade fortfarande mer upptagen av sina egna skämt och annat onödigt extraprat, men mitt i alltihop informerade han också om att tåget stannar i Borlänge och står där en halvtimme innan det fortsätter mot Örebro. "Så du kan sitta kvar på det här tåget. Bra va!?" sa han.

Min biljett gäller en tågresa från Falun till Örebro utan byte (och sedan byte till SJ och tåg till Göteborg). Jag tycker inte att det är "bra" att jag kan sitta kvar på tåget. Jag tycker att det är en självklarhet utifrån vad de har lovat mig på biljetten. Dessutom tycker jag tvärtom att det är DÅLIGT att han måste säga detta till mig för att jag ska vara säker. Det borde framgå tydligt av skyltar att de tänker uppfylla sina förpliktelser gentemot mig i enlighet med biljetten.

Nu är det bara att stå ut med det här tåget så får jag byta till kära SJ i Örebro!

Av Erica - 27 maj 2013 17:41


Min nya titel på halvtid är kvalitetskoordinator. Idag har jag fått en lite klarare bild av vad en sådan gör också. Det är mycket att ta tag i och jag ser fram emot själva jobbet men fasar inför tanken på när jag egentligen ska ta mig tid. Fram till september har jag dessa nya arbetsuppgifter utan att bli av med några av de gamla.

I september tror jag dock att det ska bli bra balans mellan arbetsuppgifterna. Dessutom verkar det inte bli alltför mycket jobb utanför Göteborg. Neo kommer med andra ord inte att glömma bort mig. Det mesta går att sköta med telefonmöten. Men inte allt, så jag får resa runt lite mer igen och det tycker jag bara är kul!

Nu ska jag fira det här med springa runt Tisken. Det bästa med att ha möte i Falun är ju att jag kan springa min gamla vanliga löparrunda!

Av Erica - 26 maj 2013 23:08


Jag har ett mysigt barn att pussa på. Jag fick trisslotter i ett kuvert som Neo klart och tydligt hade hanterat själv. Jag fick ett Coca-Cola-glas som det står mamma på. Livet som mor är härligt idag. Dessutom vann jag på en av trisslotterna!

Av Erica - 23 maj 2013 13:22


Har ni sett TV-programmet Isabellas bröllop som gick på TV för ett antal år sedan? Isabella hade bestämt sig för att gifta sig och tog hjälp av TV-produktionen för att hitta en lämplig man att göra detta med. Men hon tog inte hjälp på det vanliga TV-sättet där ett gäng killar får slåss om hennes uppmärsamhet och bli utröstade en efter en tills bara drömprinsen finns kvar. Nej, hon dejtade killarna en i taget, efter ett helt annat upplägg.


Datumet för bröllopet var redan bestämt. Isabella fick en kille tilldelad sig och sedan var det upp till henne att bestämma hur länge hon ville dejta honom. Om och när hon bestämde sig för att säga "hejdå" till honom så fick hon en ny kille att dejta och den första killen var ute ur leken. Den kille hon dejtade dagen för bröllopet var den hon skulle gifta sig med.


Det här sjuka upplägget innebar ju att hon kunde säga "hejdå" till en hyfsat okej kille, utan att veta om killen hon skulle dejta härnäst var bättre eller väldigt mycket sämre. Om den första killen till sist visar sig vara den enda som hon överhuvudtaget kan tänka sig att leva sitt liv med så får hon ändå inte välja honom.


I och för sig fungerar det väl nästan såhär för oss alla i verkligheten. Vi har några pojkvänner efter varandra och den vi är tillsammans med när det börjar kännas rätt att gifta sig och skaffa barn är den vi gifter oss med. De två enorma skillnaderna är dock dels att vi kan gå tillbaka till en kille vi har dumpat när vi inser att vi gjort ett misstag, om han fortfarande är intresserad, dels att vi inte har bröllopsdatumet bestämt i förväg, så vi kan välja att aldrig gifta oss om vi inte hittar den rätta. Dessa två skillnader är avgörande och får Isabellas upplägg att verka helt vansinnigt.


Nu till saken: Jag känner mig som att jag lever i TV-programmet Isabellas bröllop - husversionen. Vi kan kalla det Ericas familjs flytt. Av någon anledning är det här upplägget, att man bara får titta på en i taget och inte kan gå tillbaka om man har sagt nej, väldigt vanligt på husmarknaden. Vi har i och för sig inte bestämt ett flyttdatum än, men Neo blir större och större, så vi kan inte vänta hur länge som helst. Varje gång vi går på en visning finns det saker jag tycker om med huset och saker jag är mer tveksamma till. Om vi någon gång lyckas gå på två visningar samma vecka kan jag ganska lätt jämföra husen och säga vilket jag tycker bäst om. Men så länge vi bara får se ett hus i taget är det helt omöjligt! Ska man slå till när man inte är helt nöjd eller ska man vänta och hoppas på att det dyker upp ett bättre hus, fast det kanske aldrig dyker upp något som ens är hälften så bra?


Jag vill leka Bachelorette med husmarknaden istället! Ge mig mig ett stort urval hus samtidigt. Se till att inget av dem kan bli sålt till någon annan förrän jag har bestämt mig för att sålla bort det. Låt mig få besöka den handfull bästa husen många gånger och in i det sista få jämföra de två bästa innan jag bestämmer mig. På det sättet skulle jag vara mer säker på att det inte fanns något annat som passade mig bättre.


Det värsta är att saken helt klart inte blir bättre av att jag är sugen på att flytta till Uppsala och Totte till och med har sagt vid några tillfällen att han skulle kunna tänka sig det. Vi vet med andra ord inte ens vilken stad vi ska leta i. Men jag tänker mig att en flytt till Uppsala inte kommer att ske förrän om åtminstone ett par år. Då vill jag helst ändå flytta till en villa i Göteborg först, för jag vill inte bo kvar i den här lägenheten så länge till. Men vi vet inte om vi någonsin kommer att flytta till Uppsala, så när vi letar villa i Göteborg nu så vet vi inte om den bara ska passa vår familj med max ett barn till och Neo i max femårsåldern, eller om den ska passa alla barn vi vill ha tills de flyttar hemifrån. Isabella visste i alla fall vad hon letade efter. Vi vet ibland inte alls vad vi håller på med.


Presentation

Tidigare år

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8 9 10
11
12
13
14
15 16 17 18
19
20 21 22 23
24
25
26
27 28
29
30 31
<<< Maj 2013 >>>

Omröstning

Ni som har egna bloggar: Vilken månad har ni mest besökare?
 Januari
 Februari
 Mars
 April
 Maj
 Juni
 Juli
 Augusti
 September
 Oktober
 November
 December

Senaste inläggen

Sök i bloggen

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Sju Sorters Drömmar med Blogkeen
Följ Sju Sorters Drömmar med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se