Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Erica - 21 december 2016 14:15


Mamma, syrran och jag bodde på hotell när vi var i Göteborg över helgen. Totte och barnen bodde hemma hos Tottes föräldrar och jag gjorde dem sällskap när mamma och syster hade åkt hem.


Vi hann med mycket på de få dagarna. Bäst var att ligga i sängen på hotellet och ha både tid och ork att läsa bok. Näst bäst var att ta ett glas vin i hotellbaren. Det är sådant man uppskattar när man är småbarnsförälder.


Här är några bilder från Jul på Liseberg, Haga, Teslabutiken och Nordstans bästa frozen yoghurt-ställe. Neo vann en sköldpadda på Liseberg och insisterad på att få en mindre än han hade rätt till. Mindre är ju alltid gulligare!


               

ANNONS
Av Erica - 19 juli 2016 21:06


Sedan ung ålder har jag haft ett speciellt förhållande till sårande av ögon. Jag har inga problem att titta på splatterfilmer där de mosar både armar och ben eller sliter ut hjärtat med bara händerna. Gör de däremot något med ögonen blir jag väldigt illa till mods. "Man får inte röra ögonen." är en riktlinje som mina nära och kära har hört mig säga flera gånger. (En annan sak klarar jag inte av och det är sprutor. Jag höll på att hoppa ur soffan när jag såg en film där en snubbe får en spruta i ögat!!!)

Ikväll har jag lyckats bryta mot min egen riktlinje. Neo gick omkring i soffan och precis när jag sträckte ut handen mot honom gjorde han ett litet hopp för att landa på knä. Hans vänsteröga landade på min spetsiga tumnagel. Det kändes som att hela mon tumme trycktes in mot hans öga. Även om jag tvingade mig själv att genast trösta honom och försöka se hur stor skada jag orsakat, så kände jag att upplevelsen var minst lika traumatisk för mig. Jag tryckte min tumme mot ett öga!!

Nu är Totte och Neo och köper ögonsalva på 1177:s inrådan. Själv sitter jag i soffan med Iza och försöker bearbeta vad jag just varit med om. Det ser ut som att jag har repat Neos hornhinna och sedan sårat insidan av undre ögonlocket så att det började blöda. Först tyckte jag att det såg ut som att han hade en ögonfrans i ögat, men sedan insåg jag att det var en repa på själva ögat. En repa som jag har orsakat! Jag känner mig både illamående och svimfärdig. Jag grät förut också, men Totte trodde att jag var orolig över Neo, så jag fick sluta med det för att inte skrämma upp Neo.

I fortsättningen borde jag klippa bort mina naglar helt och använda ugnsvantar när jag är i närheten av barnen. Man får INTE röra ögonen! Men jag vet att det här kommer att gå bra ... för Neo i alla fall. Så imorgon kommer jag att måla min fina, långa naglar som planerat och göra mitt bästa för att förtränga känslan av min tumme mot Neos öga.

ANNONS
Av Erica - 18 juli 2016 17:02


"Vet de om att alla som köper de här förpackningarna är småbarnsföräldrar!?!" tänker jag medan jag står och sliter i en förpackning Semper modersmjölksersättning. "Ytterkartong sorteras som papperförpackning. Innerpåse sorteras som plastförpackning." står det på förpackningen. Men den där innerpåsen sitter som sten fast i ytterkartongen.

Värdefulla sekunder tickar förbi medan jag står där och sliter. När jag väl får loss påsen har bebisen nästan blivit hysterisk i babysittern och 4-åringen har både hunnit ta fram pallen och ställt sig i köket för att se vad jag håller på med och sedan tröttnat, gått där ifrån och dragit fram lego på hela vardagsrumsbordet.

Jag är evigt tacksam för att det finns ersättning. 4-åringen är praktiskt taget uppvuxen på det och den här sommarens kryssningssemester hade jag fått skippa om inte ersättning fanns. Men allvarligt talat kan jag tycka att förpackningen kunde vara lite mer småbarnsförälderanpassad. Annars kanske till och med jag, som alltid sorterar skräpet korrekt, ger upp och slänger skiten i brännbart!

Av Erica - 15 april 2016 12:55


När jag har skurit min frukostapelsin till gröten, på morgonen, är det dags att slänga apelsinskalet i kompostsoporna. Varje morgon känns det som att min hand är en sådan där värdelös klo som finns på tivolin och man ska plocka upp gosedjur med. Hur rätt man än siktar och hur bra klon än greppar ramlar ändå gosedjuret/apelsinskalet mellan fingrarna på klon.

Lyckligtvis är inte min hand riktigt lika värdelös som tivoliklon, så jag får med mig lite skal varje gång, även om mycket glider mellan fingrarna. Det tar mig evigheter att få med alltihop, fast jag tycker att jag borde kunna ta allt på max två gånger.

Här kommer klon:

Av Erica - 28 december 2015 13:14


Nu har vi firat julen i dagarna tre, hos mina föräldrar. Eller snarare dagarna fyra, för alla var kvar även igår, dagen efter annandag jul. Det var ett bra firande och jag är nöjd med allt. Vi hann bygga två pussel. Neo lekte massor med vissa julklappar han fick. Vi har tittat på flera bra filmer. Saffransmakronerna som Neo och jag bakade blev en hit.

Här kommer julen i bilder:


Julgranen hemma hos oss.


Chokladhuset som Neo och jag bakade.


Neo i finkläder.


Havreflarn, skurna chokladkakor, kolakakor och knäck som jag har bakat.


Totte tar en selfie.


Pepparkakslastbilen som Totte och Neo har gjort.


Jag tar en selfie.


Neos julklappar.


Mina julklappar.


Jag och Lillplutt som fyller ut klänningen medan jag värmer alkoholfri glögg.


Tomten Neo som äter mellanmål.

Av Erica - 18 december 2015 08:26


Det regnar idag på morgonen. Det hindrade mig inte från att välja kjol och leggings min sista dag på jobbet innan julledigheten. Det hindrade mig inte heller från att gå min vanliga morgonpromenad på 25 minuter från tåget till jobbet. Jag har en jättestor vinterjacka, anpassad för gravidmage, så det är inte många droppar regn som tar sig förbi den ner på kjolen. Så länge regnet kommer uppifrån.

Halvvägs till jobbet mötte jag den typ femtioåttonde bilen som körde på vägen bredvid trottoaren jag gick på. Skillnaden mellan den här bilföraren och de femtiosju som passerat innan var att den här bilföraren inte höll ut när han körde förbi den gigantiska vattenpöl som bildats på vägen längs hela trottoaren. Vattnet kom i koncentrerad mängd från sidan. Resultatet blev att jag nu sitter på jobbet med en kjol som är blöt på höger sida och snustorr på vänster sida.

Föraren saktade inte ens ner efteråt, fast jag och alla mina reflexer snodde runt och gjorde uppgivna gester. Det gick inte att se registreringsnumret heller för det var ganska mörkt och bilen hann fort för långt bort för mig att läsa. Att min kjol är blöt nu är förstås lite irriterande, men det som är mest irriterande är att den här bilföraren inte verkar ha märkt någonting och kanske gör såhär igen mot någon annan som har ömtåligare kläder och är på väg till någon utseendemässigt viktigare plats än sitt eget kontor. Hoppas att någon tanklös bilförare läser det här och skärper sig, så att händelsen i alla fall ledde till någonting bra.

Av Erica - 6 december 2015 21:16


Den här helgen skulle jag till Göteborg med mamma och syrran. Jag skulle ha barnvakt, sova på hotell och gå på Jul på Liseberg. Jag skulle få en paus från verkligheten och få ladda baterierna. Så blev det verkligen inte!


Vi tre plus Neo satte oss på tåget ner mot Göteborg och började resan med gott mod. Men vi hann inte längre än till Flen. Sedan stod tåget still i flera timmar på grund av stormen som härjat i helgen. Till slut fick vi beskedet om att tåget vänder tillbaka igen.


Neo grät högljutt när han förstod att han inte skulle få träffa farmor och farfar den här helgen. Vi andra var inte så glada heller. Men det fanns inget annat att göra än att boka av hotellet och åka hem.


Väl hemma har helgen varit allt annat än avslappnande. Totte hade ju också förväntat sig att ha barnvakt, så han hade bokat in bio med min pappa och syrrans man (som alla skulle ha haft sina respektive i Göteborg på lördagskvällen). Efter ett lite upplyftande besök på Steninge Slotts julmarknad fick jag alltså spendera kvällen med Neo.


Det känns som att jag ligger lite efter med allt i huvudet. Idag har jag ju haft tid att göra en del saker, men eftersom jag hade planerat att vara i Göteborg fram till kvällen så hade jag ju inte förberett något. Jag tycker inte att det är lika kul att göra grejer när jag inte har förberett mig. Speciellt inte när Neo är hemma så att jag inte klarar av att tänka ut i huvudet vad jag vill göra, även om jag hade kunnat utföra det med honom hemma. Alltså har jag mest känt att den här dagen har gått till spillo.


Nu är siktet inställt på nästa vecka istället. Jag håller tummarna för att kvällen i Stockholm med restaurang och teater blir lyckat. Sedan hoppas jag att Lillplutt mår bra så att ultraljudet blir en trevlig upplevelse. Sist men inte minst önskar jag att nästa helg blir bättre än denna med Lucia Movie Night och tredje adventsfika.


Av Erica - 19 april 2015 23:27


Förra månaden slog ni läsare besöksrekord på den här bloggen. Jag har aldrig haft så många unika besökare som jag hade mars 2015. Alltså inte en enda gång på hela tiden och jag startade bloggen i januari 2009.

Jag undrar vad det var som gjorde att så många läste ju nu i mars. Kan det vara för att jag inte hade skrivit något sedan december då? Jag trodde snarare att det skulle leda till att min blogg skulle glömmas bort, att de eventuella följare jag har skulle tröttna och sluta följa min tomma blogg. Nu känns det snarare som att ni faktiskt har undrat vad som har hänt i mitt liv och läst med större nyfikenhet än någonsin nu i mars när jag äntligen skrev något igen. Det gör mig glad att tänka så, även om det inte är sant.

Det känns jättemärkligt och ovant att skriva ett inlägg till er läsare. Jag ser ju den här bloggen mest som en dagbok där jag skriver saker om mitt eget liv för att själv kunna gå tillbaka och läsa när jag känner för det. Det känns overkligt att tänka att någon faktiskt läser bloggen. Fast jag vet ju att min man, min syster och min mamma läser ibland. Hej, hej på er!

Att det skulle finnas personer som jag överhuvudtaget inte känner som läser den här bloggen någorlunda regelbundet känns uteslutet. Men nu känner jag ju inte i närheten av så många personer som för var månad har läst min blogg enligt statistiken, och definitivt inte så många som har läst den i mars. Alltså tänker jag att det snubblar in personer här på måfå som bara läser ett inlägg och sedan aldrig mer kommer tillbaka. Det framgår ju inte av statistiken om samma unika personer kommer tillbaka från en månad till en annan.

En av anledningarna till att jag inte kan förstå att någon läser min blogg är att ni nästan aldrig kommenterar. Så nu utmanar jag er: Om ni vågar, kommentera det här inlägget och skriv vem ni är, om ni har en egen blogg och om ni bara råkade läsa det här inlägget eller om ni har besökt min blogg förut! Jag är så nyfiken! Vem är ni läsare som läser om mitt liv?

Presentation

Tidigare år

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2017
>>>

Omröstning

Ni som har egna bloggar: Vilken månad har ni mest besökare?
 Januari
 Februari
 Mars
 April
 Maj
 Juni
 Juli
 Augusti
 September
 Oktober
 November
 December

Senaste inläggen

Sök i bloggen

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Sju Sorters Drömmar med Blogkeen
Följ Sju Sorters Drömmar med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se