Alla inlägg under mars 2012

Av Erica - 31 mars 2012 00:45


Det slog mig idag att jag faktiskt aldrig ens har sett en blöja på nära håll. Ja, sedan jag själv slutade använda dem alltså. Hur är det meningen att jag ska kunna ta hand om en bebis och byta blöja på den när jag inte ens vet hur en blöja ser ut? Jag har flera gånger sedan jag blev gravid tänkt på att jag inte känner några bebisar och att varken Totte eller jag har några syskonbarn, så vi är ju lite ovana med bebisar. Men idag när jag kom på att jag inte ens vet hur en blöja ser ut tänkte jag: "Så det är på den nivån det är. Katastrof!".


Jag var helt enkelt tvungen att köpa en förpackning blöjor och veckla ut en för att se hur den såg ut. Det som förvånade mig mest var att den inte var helt vit. Den hade ett hjärta på rumpan och en kanin på framsidan. Sedan var jag inte beredd på att det skulle vara så rejäla resår runt benen heller. Men det är väl skönare så. Egentligen var det inte så svårt att lista ut hur man skulle sätta på blöjan, men jag känner ändå att det är ett stort tecken på hur oerfaren jag är bara av att jag blev förvånad över hjärtat och kaninen. Hade jag inte vetat det förrän bebisen var född hade jag säkert känt mig som en dålig mamma, även om det ju inte spelar någon roll alls. Nu känns det lite bättre. Jag har varit duktig och förberett mig. När jag sätter på den första blöjan på mitt barn är det inte första gången jag ser en blöja, och jag vet att den kan ha kaniner på sig.


Undrar hur många andra miljoner saker som inte alls är som jag har tänkt mig när det gäller bebisen! Allt kanske har kaniner jag inte är beredd på. Inte för att det är sämre på något sätt eller försätter mig i en situation jag inte kan lösa. Men det kan ändå kännas väldigt jobbigt om man upptäcker varje dag att saker och ting inte är som man har trott. Till slut kanske man blir orolig att det är något viktigt man har missat.

ANNONS
Av Erica - 23 mars 2012 13:40


Undrar ifall barn har så gulliga och ljusa röster bara för att avleda uppmärksamheten från att de är irriterande och dumma i huvudet. Smart av naturen i så fall!


Sitter på tåget med ett barn som frågar samma fråga om och om igen, bakom mig. Mamman svarar varje gång, så antingen förstår inte barnet svaret eller så fortsätter det fråga bara för att vara jobbigt. Hade en vuxen gjort detsamma, med normal röst, hade jag blivit galen vid det här laget. Men när jag hör det här barnets gulliga röst om och om igen kan jag inte låta bli att le.

ANNONS
Av Erica - 21 mars 2012 09:02


Nackdel med att vara gravid:

Man har bara ett begränsat antal klädesplagg man får på sig.


Fördel med att jobba hemifrån när man är gravid:

Man kan ha samma kläder på sig varje dag utan att någon ser det.

Av Erica - 21 mars 2012 02:21


När en del gravida säger att de är trötta får jag för mig att det betyder att de måste gå och lägga sig tidigare på kvällen. Själv har jag minst lika svårt att somna när jag går och lägger mig, som vanligt. Det är bara sinnessjukt mycket svårare att gå upp på morgonen. Dessutom kan jag gärna somna en stund på dagen.


Om jag fick göra precis son jag ville skulle jag nog jobba natt den här perioden. Sovmorgon till kl ett på dagen, sedan hinna med att fixa lite hemma innan gravidyoga, gym, föräldragrupp eller annan aktivitet på kvällen. Sedan skulle det vara lagom att börja jobba kl nio på kvällen. Jag skulle lugnt kunna jobba till tre på natten. Jag kan ändå inte sova. Det skulle vara perfekt!


Men tyvärr jobbar mina kollegor på dagen, så det kvällar jag har jobbat sent och försöker ta sovmorgon istället ringer jobbmobilen och väcker mig så att jag får dåligt samvete. Jag får väl vara vaken dygnet runt istället.

Av Erica - 19 mars 2012 16:49


Sedan några veckor tillbaka har det känts riktigt jobbigt att jobba. Det här är ovanligt, för jag tycker verkligen att mitt jobb är kul. Först trodde jag att det berodde på mig själv, att jag har blivit omotiverad för att jag är gravid eller något. Men nu har jag insett vad problemet egentligen är. Jag blir motarbetad av mina kollegor.


En person bad mig läsa igenom ett avtal för några veckor sedan. Han sa att jag kunde läsa det till nästa dag, så skulle han komma tillbaka då. Det här var när jag var på plats i Falun. Jag läste noga avtalet och hade en hel del både juridiska och språkmässiga synpunkter som jag markerade. Nästa dag hörde han inte av sig till mig alls, utan ringde en annan kollega och bad om att få en pytteliten sak ändrad och sedan avtalet mailat till sig, för nu skulle det skrivas på. Inte konstigt om jag känner mig omotiverad att utföra mina arbetsuppgifter när jag inte ens får presentera resultatet!


På ett möte för ett tag sedan fick jag veta att det enda som saknas till hemsidan är den del Erica ska göra. Innan det mötet hade personen som sa så inte ens berättat för mig vad det är jag ska göra till hemsidan eller gett mig ett inlogg för att kunna gå in och göra det. Det kom som en total överraskning för mig att det var mig man väntade på. Då är det inte heller så lätt att jobba.


Samma hemsida fick jag höra i början av förra veckan att jag ”borde hinna klart med innan veckan är slut”. Så jag jobbade med texten i word och var beredd att jobba över i fredags för att hinna klart, eftersom jag hade haft annat i veckan som tagit tid och inte var klar. Men i fredags efter lunch, när jag loggade in på hemsidan för att börja klistra in text, var det redan text där. Varför be mig göra något om ni nu ändå tänker göra det själva? Och varför ge mig resten av veckan på mig och sedan ta över själva innan veckan är slut? Jag blev less och tog helg. Men idag visade det sig att det bara var testtexter som inte alls stämde som de hade klistrat in. Varför göra detta utan att informera mig? Jag vet ju inte vad jag vågar ta bort! Och är det inte riskabelt att vara inloggad på de sidor jag ska jobba med? Då kan väl det jag gör försvinna om vi råkar vara inloggade samtidigt?


Det absolut mest jobbiga med hela min jobbsituation nu tycker jag är att det inte finns några uttalade deadlines. Jag jobbar bäst när jag vet hur mycket tid jag har på mig, så att jag kan planera den tiden väl. Nu säger folk att saker ska göras ”så fort som möjligt”, trots att jag vet att de inte behöver ha dem förrän om tre veckor. Är det inte bättre om jag gör dem så ordentligt man hinner på tre veckor då, istället för att slafsa ihop det på sämsta möjliga acceptabla sätt på en eftermiddag? Hur lång tid man har på sig påverkar ju hur ordentligt resultat man siktar på.


Vissa av mina kollegor jobbar enligt principen ”köra igång direkt och sedan förbättra tills någon säger att tiden är ute”. Det är bra om det fungerar för dem, men det funkar inte alls för mig. Hur jag går till väga den första timmen jag arbetar med någonting är direkt beroende av hur lång tid jag vet att jag har på mig totalt. Jag vägrar att göra jobbet flera gånger om. Ifall jag skulle sätta igång direkt som om jag bara hade en timme på mig först, så skulle jag göra hela jobbet halvtaskigt första timmen. Sedan skulle jag ju vara tvungen att börja om från början igen när det visade sig att jag har en timme till på mig. Den här gången kanske jag ändrar så mycket att det första utkastet känns helt onödigt, och ändå kanske jag inte hinner få det tillräckligt bra. Om jag istället ställer in mig på att jag har två timmar på mig redan från början, så skulle jag inte ha något färdigt utkast alls efter en timme, men jag skulle ha ett riktigt bra utkast efter två timmar, för jag skulle ha sparat tid på att tänka rätt från början.


Ännu värre är det när jag tror att jag har lång tid på mig, men inte vet hur lång. Då kommer jag aldrig igång. Jag vet ju inte hur jag ska lägga upp den första timmen om jag inte vet hur lång tid jag har på mig totalt. Men så länge jag tror att det inte är kris så skjuter jag på det och hoppas kunna lägga upp en bättre plan vid ett senare tillfälle. Den bättre planen är jag dock inkapabel till att skapa förrän jag vet hur lite tid jag har kvar, och det vet jag i regel inte förrän någon frågar mig om det är klart. Då räknar jag att jag har ett dygn på mig. Det här är en väldigt dålig taktik som dels beror på hur jag fungerar, men mest beror på att jag blir motarbetad av mina kollegor. Jag har flera gånger förklarat att jag vill veta exakt vad som förväntas att jag ska göra och att jag vill veta vilken dag jag ska vara klar. Jag har förklarat att jag har svårt att planera om jag inte vet när det måste vara klart, och ändå får jag inga deadlines. Jag har förklarat att det är extra viktigt när jag jobbar hemifrån, eftersom jag då inte kan höra i fikarummet hur det ligger till för de andra. Men de förstår fortfarande inte.


Jag är glad att min chef fortfarande tycker att jag gör ett bra jobb i alla fall. Och det gör jag ju också, de gånger jag får veta att det är något jag ska göra, de gånger jag får presentera vad jag har gjort, och de gånger jag blir klar en godtycklig tid som folk tycker är acceptabel. Egentligen blir nog allt jag gör bra, framförallt resultaten. Men jag själv känner att det är mycket jobbigare att jobba just nu. Så för min egen skull hoppas jag att mina kollegor slutar motarbeta mig snart. Jag vill tycka att det är kul att jobba igen!

Av Erica - 18 mars 2012 21:58



Hejdå, min kära rosa mobil som har tjänat mig i över fyra år nu! Jag kommer att sakna dig varje dag! Du spred glädje i mitt liv med ditt färgglada yttre och din snyggt designade insida. Du underlättade min vardag med alla dina funktioner och var min livlina i många år. Du förtjänar inte att bli utbytt, men tiderna förändras. Om omvärlden var densamma som när vi först träffades skulle jag ha haft kvar dig för alltid. Du är den bästa jag har haft!


Välkommen, min nya vita iPhone 4S! Du har mycket att leva upp till och mycket att bevisa. Hoppas att du är redo för en utmaning! Du måste vara beredd på en del yttre förändringar, för vitt kan aldrig göra mig lika glad som rosa eller grönt. Tänk på att du måste ställa upp för mig i alla lägen och aldrig svika mig, för jag tröttnar fort om saker krånglar! Jag är inte imponerad av de nya funktioner du har, om du inte kan bevisa att de ger mig något mervärde i mitt liv. Du kommer aldrig att kunna ta någon annans plats. Men jag hoppas att vi ska bli goda vänner!

Av Erica - 13 mars 2012 21:45


Mina fingrar har svullnat upp, precis som gravida fingrar tydligen brukar göra. Jag kan fortfarande ha mina ringar, men de är inte bekväma längre. Dessutom har jag hört skräckhistorier om gravida som har varit tvugna att klippa av sina ringar. Så jag har bestämt mig för att det är bäst att ta av dem nu medan det går ganska lätt.


Vigselringen och förlovningsringen får bo på min arm nu istället, i ett överblivet sidenband från bröllopet. Jag kan absolut inte tänka mig att ta av mig dessa ringar och lämna dem hemma. Men en decimeter ifrån mitt vänstra ringfinger kan de få bo ett tag. Hoppas att svullnaden går ner när jag har fött bebisen. Jag vill kunnna ta på mig ringarna igen så fort som möjligt.


Av Erica - 12 mars 2012 23:29


Jag går av bussen och känner solens strålar kyssa min kind. Våren ler mot mig och jag känner mig lycklig. Jag hinner stanna upp i mitt inre och inse att jag är riktigt lycklig. Jag har varit det länge nu, men det syns bäst i vårsolen.


Jag tittar ner på min mage och är lika lycklig över livet där inuti som över Totte och att jag nu är gift med Totte. Det känns för första gången inte helt skrattretande att tänka att jag är vuxen. Men det känns inte helt sant heller. Jag är bara lycklig för att just Totte är min man, lycklig för att just Embryon ligger i min mage och lycklig för att våren kom i år också.


Jag känner mig ensam på ett bra sätt, när jag går här ensam i solen. För jag är ju inte ensam på riktigt. I magen är min bebis med mig. Ringarna på mitt finger påminner mig om att Totte alltid är med mig. Jag hör vårfåglarna kvittra, fast jag inte ser dem. Om bara några minuter kommer jag fram till mina föräldrars hus där pappa väntar och mamma och min bror kommer senare. Mobilen tar emot ett sms av min syster.


När man har alla dessa personer med sig, inom sig, kan man vara lycklig av att vandra ensam i vårsolen.

Presentation

Tidigare år

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12 13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2012 >>>

Omröstning

Ni som har egna bloggar: Vilken månad har ni mest besökare?
 Januari
 Februari
 Mars
 April
 Maj
 Juni
 Juli
 Augusti
 September
 Oktober
 November
 December

Senaste inläggen

Sök i bloggen

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Sju Sorters Drömmar med Blogkeen
Följ Sju Sorters Drömmar med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se