Totte är den person som, av alla personer jag känner, är i särklass sämst på att hålla hemligheter. Jag tycker att det är charmigt och det ska han vara glad för. Det känns som att jag lätt kunde bli väldigt irriterad på honom om han inte var så charmig.

När jag berättar något för honom, sådär som en flickvän gör ibland för sin pojkvän, får jag för mig att det är underförstått att det var menat bara för hans öron. Antingen förstår han inte det eller så kan han bara inte hjälpa det. Jag minns till exempel när jag och Totte åt middag hemma hos Tottes mormor och morfar. De bjöd på tranbärsjuice till maten, så Totte börjar helt ogenerat berätta om när jag hade urinvägsinfektion och var tvungen att dricka tranbärsjuice. Jag som trodde att det var något som jag i hemlighet berättat för Totte. Men hans morföräldrar var jättesöta och pratade på om urinvägsinfektioner som det naturligaste i världen. De är väl vana vid Tottes brutala ärlighet. Eller så var det bara jag som var löjlig som ville hålla det hemligt.

Ibland kommer Totte och jag överens om att något ska vara hemligt uttryckligen. Det kan till och med vara hans idé. Men det slutar oftast ändå med att han berättar det. Som när vi fick slut på starkvinsglögg på första advent och blandade i vodka i vinglöggen istället och bjöd på. "Vi säger inget." sa Totte till mig i köket. Sedan berättade han för alla ändå så fort han kom ut i vardagsrummet och började hälla upp. Jag har vant mig. Om han säger att vi ska hålla något hemlig så tror jag inte på honom ändå.

Sämst av allt är han på att hålla något hemligt för mig. När jag fyllde år kunde han inte låta bli att ge mig en present så fort han hade köpt den. Han kunde bara inte vänta till min födelsedag. Jag fick säga åt honom på skarpen för att han inte skulle ge mig den andra presenten också i förväg. Och inför julafton gick han runt och frågade mig "Skulle inte du vilja ha en sådan här?" istället för att bara köpa saken, låta bli att avslöja sin superbra idé och få se mig överraskad på julafton.

Nu när vi snart ska fira att vi har varit tillsammans i ett år så har han fått i uppgift att planera i hemlighet vad vi ska göra den kvällen. Det går ganska bra. Jag vet fortfarande inte vad vi ska göra. Men jag har en stark känsla av att det beror på att han inte vet själv än. Han har redan berättat om två saker som han planerade för, men som sket sig. Det ena var spa och det andra var bio. På ett sätt ser jag det som att han har avslöjat för mycket redan när han har avslöjat vad vi inte ska göra. Det blir en mycket roligare överraskning om han håller helt hemligt att han ens håller på och planerar. Om han kan få mig att tro att han helt har glömt bort dagen blir det ju som mest roligt när han kommer ihåg den. Men jag tar vad jag får. Han är söt som försöker.

Mr Hemlighet himself kunde i vanlig ordning inte hålla sig nu när jag kom hem från jobbet. Han hade varit och köpt presenter till vår ettårsdag och han gav dem till mig direkt, trots att jag tjatade på honom att vänta till ettårsdagen. Men nu är jag glad att jag fick dem nu. De var till oss båda egentligen. Han hade köpt en vit bok med ett hjärta på och tomma sidor i. (Under presenten på bilden.) Han säger att det är vår scrapbook som vi ska skriva i och sätta in bilder i en gång om året, på vår årsdag. Det är bara 25 sidor i boken, så efter 25 år så måste vi köpa en ny bok säger han. Mitt hjärta smälter. Han är underbarare än underbar. Det är som att han är gjord för mig. Jag kunde inte själv hitta på en bättre present till vår ettårsdag som passar mig och oss så bra.

I presenten på bilden fanns en Mirandanalle med texten"Love You X", scrapbook-pennor och dubbelhäftande tejp. Underbart. Jag har alltid velat ha en Mirandanalle. Det känns så otroligt att jag vill gråta. Inte att jag faktiskt har en Mirandanalle nu, utan att min underbara Totte går och köper en Mirandanalle till mig, bara för att han tycker att jag ska ha en, bara för att han älskar mig, fast jag aldrig någonsin har berättat för honom att jag vill ha en.

Nu ska vi scrapbooka om vårt första år tillsammans på sida 1. Det ska vara klart på vår ettårsdag, så då kan vi titta på det och tänka "Vad underbart det är att vi har varandra.".

Det finns några få hemligheter som Totte faktiskt har lyckats hålla hittills. Jag brukar tilltala honom med hans fullständiga namn och hota med att jag kommer att gråta om han berättar för någon, om jag verkligen vill att han håller en hemlighet. Men det är bara fina hemligheter, inget löjligt som urinvägsinfektion. Det är inte tomma hot. Jag skulle känna mig sårad på riktigt om han berättade för någon, och det vet han. Dessa få hemligheter vill jag att han håller. Resten är inte så noga. Jag har vant mig. Det är charmigt. Han är min. Och jag älskar honom för den han är.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När barnen har flyttat hemifrån kommer jag att ha mycket mer tid till att skruva åt trappgrinden, tvätta kläder åt sex personer, fylla i papper till förskolan, städa undan leksaker och lyssna på oändliga berättelser som mina skatter vill dela med s...

  Valdemar fixar bebisens första jul genom att ...     ... överlämna den första julklapp bebisen någonsin fått och önska God Jul!   ...

  Valdemar fixar bebisens första jul genom att ...     ... knacka på magen och fråga om bebisen inte vill komma ut nu när allt är fixat.   ...

  Valdemar fixar bebisens första jul genom att ...     ... plocka bort alla vassa barr från granen.   ...

  Valdemar fixar bebisens första jul genom att ...     ... julpynta med gosedjur i fönstret.   ...