Sådana här band har jag ägnat enorma tidsmängder åt att ta bort från mina kläder idag och i förrgår. Jag tror att banden har ett syfte. Jag tror att syftet är att man ska kunna hänga upp kläderna på en galge. Men jag vet inte. Det kan vara så att djävulen uppfann dessa band bara för att vara elak mot mig. Vår nya, fina byrå skiter fullständigt i om det går att hänga kläderna på en galge eller inte.

Om man låter banden sitta kvar hamnar de mer än sällan på utsidan av klädesplagget när man går runt i det. Sedan känner man sig som en idiot när man inser att banden syns och försöker diskret som en elefant stoppa in dem innanför kläderna igen. Det här är inte ett alternativ jag föredrar.

Om man klipper av banden nära det ställe där de är fastsydda finns det stor risk för att det blir ett vasst hörn kvar där man har klippt. Det här hörnet skaver sedan mot huden varje gång man använder plagget, så att man är alldeles röd på en punkt på huden när man har haft plagget på sig hela dagen. Det här är inte heller ett alternativ jag föredrar.

Om man noggrant sprättar upp tråden och tar bort hela bandet från plagget ser det ut och känns som om bandet aldrig hade varit ditsytt. Tyvärr tar det ofta mer än en halvtimme att ta bort banden från bara ett plagg. Det är inget man gör i en handvändning med andra ord. Inget man sätter sig ner och gör när man, en kvart innan spårvagnen går, kommer ut ur duschen och inser att det plagget man hade tänkt ha på sig har sådana band. Men detta är trots enorm tidsåtgång det alternativ jag föredrar.

I och med att det tar så lång tid att ta bort banden så har jag inte alltid tid att göra det direkt när jag har köpt ett klädesplagg. Och sedan blir jag ivrig att använda det, så då fuskar jag och använder det en gång med banden kvar. Och sedan hamnar det i tvättkorgen och jag glömmer bort att det fanns band på det som jag skulle ta bort. Det hela har resulterat i att jag för några dagar sedan hade sjukt många kläder med band kvar på. Så nu har jag bestämt mig för att ta bort alla. Jag har kommit en bra bit på vägen. Men man kan liksom inte försvara att sitta inne och peta med en nål och en sax mer än tre timmar per dag i det här fina vädret om man inte håller på att sy en balklänning, minst. Så det blir några band om dagen bara. Till slut ska jag lyckas. Jag ska bli bandfri!