Direktlänk till inlägg 26 maj 2010
När jag skrev om min syster, brudtärnan, igår, nämnde jag att vigseln bara är en liten enkel detalj för henne, enligt mig. Jag vill förtydliga det hela och skriva att jag inte tycker att vigseln i sig bara är en liten detalj. Som brud ser jag själv jättemycket fram emot vigseln och räknar den till ett av de viktigaste ögonblicken i hela mitt liv.
Det är under vigseln som Totte och jag kommer att bli man och hustru (skitfult på svenska, jag skulle hellre vilja vara en "wife"). Det är då vi ingår i äktenskap och kommer att vara gifta med varandra för all framtid. Självklart är inte vigseln en liten detalj som bara måste klaras av innan man får ha den stora festen. För mig som brud är det ett viktigt, känsloladdat och fantastiskt ögonblick, då mitt liv förändras (till det bättre) för alltid.
För brudtärnan däremot borde det inte vara mer än en enkel uppgift att stå längst fram i kyrkan och hålla i min bukett. Det är nog jag som ska öva på att inte börja gråta, istället för hon som ska öva på att gå i altargången. Jag vill hemskt gärna kunna prata när jag ska säga "ja" till Totte, och inte bara snyfta fram något oigenkännligt. Men risken finns att det är oundvikligt, för vigsel är som sagt oerhört känsloladdat betydelsefull för mig.
När barnen har flyttat hemifrån kommer jag att ha mycket mer tid till att skruva åt trappgrinden, tvätta kläder åt sex personer, fylla i papper till förskolan, städa undan leksaker och lyssna på oändliga berättelser som mina skatter vill dela med s...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 |
|||
10 | 11 | 12 |
13 | 14 | 15 |
16 |
|||
17 | 18 |
19 | 20 |
21 | 22 | 23 |
|||
24 | 25 | 26 | 27 |
28 |
29 |
30 |
|||
31 | |||||||||
|