Min lilla älskling myste med mig och sin nalle imorse när vi hade sovmorgon och Totte hade gått till jobbet!

Min tid vid dator är begränsad nu när jag har barn. Tiden vid min iPhone är däremot mångdubblad. Vad jag än gör känns det som att det skulle vara omöjligt att gå därifrån och ta sig till en dator, men jag har ofta ena handen fri och inget annat som tar upp någon direkt tankeverksamhet, så det går alldeles utmärkt att använda mobilen. Såhär är det till exempel när en missnöjd Neo bara vill hålla sig lugn genom att ligga på sin mammas bröst och få nappen instoppad i munnen hela tiden.

Det här fenomenet har lett till att jag allra oftast bloggar från mobilen nu för tiden. Och det leder till att min blogg ser hemsk ut! Det går inte att få till en blankrad så att man får till styckeindelning. För mig som skriver riktigt långa texter är detta förödande. Bloggen ser ut som en enda stor hög med bokstäver som ingen orkar läsa. Fet stil går inte heller att få till, så mina karakteristiska inledningar av varje stycke (som ändå inte är indelade) uteblir.

Värst av allt är att det inte går att lägga till bilder. Bloggen ser väldigt tråkig ut utan bilder. Det ironiska är att jag tar alla bilder med mobilkameran nu för tiden, så om jag ska få upp bilder på bloggen måste jag först koppla in mobilen i dator och sedan ladda upp dem. Då känns det ju extra dumt att man inte bara kan ladda upp bilderna direkt från mobilen.

Tillfälligt löser jag bokstavshög-problemet genom att sätta ett streck där jag vill ha min styckeindelning och sedan gå in på dator vid ett senare tillfälle och lite snabbt ordna till det. Bilderna har dock hittills uteblivit. Det är inte kul att skriva ett blogginlägg som bygger på en bild utan att kunna lägga upp bilden direkt. Och när jag väl har tid att lägga upp bilder så känns de väldigt inaktuella, så då är det inte kul att skriva ett blogginlägg om dem.

Jag väntar med spänning på Bloggplatsen-appen som har utlovats i ett år nu, känns det som. Jag vet inte hur den fungerar men jag håller tummarna för att den ska lösa alla mina tre problem (och inte skapa några nya). Hoppas att den verkligen kommer snart!

Det bästa med regler och rutiner är att man inte behöver övertala sig själv varje gång man ska göra något. Det är bara att göra det. När det gäller regler som andra har satt upp, så slipper man lägga tid på att reda ut vad som är bäst för alla och av vilken anledning man ska göra på ett visst sätt. Någon annan har redan gjort förarbetet. Om man följer regeln kan man lugnt anta att man gör det som är bäst, utan att veta varför.

Om man däremot ska bryta mot en regel måste man noga ta reda på vad den är till för först och själv lista ut vilka andra sätt som också fungerar bra för alla. Det är mycket jobbigare och svårare. De som ställer sina bilar längs väggen i vår garage, till exempel, tror nog att de har kommit på ett sätt som (trots att det är emot reglerna) fungerar bra för alla. De ställer sig så att det finns gått om plats att åka förbi dem, längre in i garaget. Det de inte har tänkt på är dock att det är näst intill omöjligt att köra in sin bil och parkera när man äger den parkeringsplats precis mittemot där de har ställt sig. Alltså krånglar de till det genom att bryta mot reglerna för att det är svårt att tänka på allt. Den som har gjort regeln har redan tänkt på allt, så det är mycket lättare att bara följa regeln.

När det gäller rutiner är det ofta man själv som har kommit på "regeln", men det kan ändå vara svårt att komma ihåg i efterhand varför man bestämde sig för att börja göra på ett visst sätt. Där är det mycket lättare att bara följa rutinen än att behöva komma på alla sina egna argument igen varje gång man ska göra något. Om man har en väl fungerande rutin är det så skönt att bara följa den och inte behöva fundera på varför den är bäst. Det räcker att veta att man en gång i tiden har kommit fram till att den är bäst.

Med tiden kan regler och rutiner behöva ändras, för att de kanske inte är perfekta. Så någongång ibland, när man har gott om tid, kan man gärna sätta sig ner och skriva ett förslag till ändring av regel eller fundera igenom sina egna rutiner. Tills vidare är det dock skönt att reglerna och rutinerna finns, för även om de inte är perfekta sparar de mycket tid jämfört med om man ska gå igenom alla argument varje gång.

Det är alltid lättare att gå över gatan om man väntar tills det är grönt ljus. Man behöver inte se sig noga omkring. Man behöver inte småspringa mellan två bilar. Och i de allra flesta fallen kommer man över gatan och fram till nästa röda ljus lika fort som de som krånglar. Gå på gym är mycket lättare att göra på rutin än att behöva övertala sig själv varje gång! Ibland när jag är på väg till gymet kan jag inte komma på en enda positiv sak med att träna. Jag hade behövt ägna väldigt lång tid åt att komma på alla argument igen, om jag inte gick dit på ren rutin.

Är man dessutom två som lever tillsammans blir det väldigt tjatigt att behöva diskutera samma sak varje gång, med samma argument. Då skulle det vara mycket bättre att bara göra förarbetet ordentligt en gång för alla, ta upp alla argument och komma fram till vad som är bäst för alla och bestämma att det är det som är regeln. Därefter är det bara att följa regeln, och veta att det är så bra det kan bli.