Så, nu har jag fixat alla hjärtans dags fina naglar också. Det är lite otydlig bild, men jag har rosa nagellack i en nyans och rosa hjärtan på det i en annan nyans. Fint!

Titta här vilken kommersiell skit jag föll för! En CD-skiva med kärlekslåtar som de har gjort reklam för på TV. Och jag köpte den nu lagom till alla hjärtans dag också. En sådan sucker jag är.

Men helt ärligt talat så vet jag om att jag köpte just den där CD-skivan för att den varit på reklam på TV. Men inte för att de fick den att framstå som jättebra, utan för att jag blev informerad om den på det sättet och slapp göra egna efterforskningar om vilken CD-skiva jag skulle köpa för att få kärlekslåtar hem. Och helt ärligt så vet jag om att alla hjärtans dag bara är ett jippo för att affärerna ska tjäna pengar. Men det hindrar mig inte från att tycka att det är ett jättebra tillfälle att få fixa och dona, köpa rosor, fixa fina ljus, köpa present och lyssna på kärlekslåtar. Jag hittar ju på ursäkter för att få göra dessa saker lite nu och då på året så varför inte passa på även nu när det är allmänt accepterat?

Och jag älskar CD-skivor. Nu när man kan ha musik på datorn och på mobilen och leta upp i princip alla låtar som finns i världen på youtube så är det nästan ännu roligare med CD-skivor. Jag har nästan slutat lyssna på musik (förutom på radio) sedan jag skaffade mig en hel samling låtar på datorn. Det blir liksom aldrig av när man har hur mycket som helst att välja på. Men när jag köper en CD-skiva, då blir det av att lyssna också. Jag tycker om fodralet. Om det finns texter till låtarna i, som det ofta gör, så älskar jag att läsa dem. Och när jag lyssnar på skivan älskar jag att jag kan hoppa över en låt eller lyssna på en låt igen när jag vill. Det kan man på datorn också, jag vet. Men för mig som mest lyssnar på radio så är det underbart.

Så kom inte med några elaka kommentarer om att jag har köpt en CD-skiva med kärlekslåtar, och dessutom dagen innan alla hjärtans dag. Jag vet om att det är löjligt, men jag älskar det ändå. Och om det gör mig lycklig, vem är det så som påstår att det är fel?

Jag hörde en på TV säga att skillnaden mellan att vara ledsen och att vara deprimerad är att när man är deprimerad bryr man sig inte om någonting, men när man är ledsen bryr man sig om allting. Det ligger någonting i det.

Förmodligen gäller det skillnaden mellan att vara glad och att vara lycklig också. När man är lycklig spelar ingenting någon roll och när man är glad spelar allting roll. Jag tror att det är för att när man är lycklig eller deprimerad är man i en så extrem sinnesstämning att den inte kan påverkas av yttre händelser. När man är glad eller ledsen däremot så beror det nästan alltid på att det nyss har hänt något glädjande eller tråkigt runt om en.

Det är viktigt att tänka på när man försöker muntra upp en deprimerad person. Det hjälper inte att dra ett skämt. Även om den deprimerade personen skrattar åt skämtet så betyder inte det att personen är glad nu. Man kan gå från ledsen till glad genom att någon drar ett skämt, men man kan inte gå från deprimerad till glad på det viset. Att ta sig upp ur att vara deprimerad tar nog längre tid. Och man kan inte göra det så lätt genom yttre påverkan. Det måste komma inifrån.

Detsamma gäller om man vill testa om man är lycklig. Vissa dagar är jag så lycklig att det inte spelar någon roll att det regnar, jag har sönder ett glas när jag diskar eller hela min planering går i stöpet. Jag är glad ändå. Lite ledsen blir jag när glaset går sönder kanske, men sedan blir jag direkt glad igen och fortsätter min dag lycklig. Andra dagar är jag glad, men inte direkt lycklig. Då är jag glad fram tills jag ser att det regnar. Sedan blir jag ledsen för att det är så jobbigt med regn. Och då är jag ledsen tills det händer en bra sak. Sedan blir jag glad igen till jag har sönder glaset. Då sätter jag mig och surar. Allt blir liksom styrt av yttre händelser.

Det vore ju härligt om man aldrig blev deprimerad, utan bara ledsen. Ännu bättre vore det om man alltid var lycklig och inte bara glad. Men man behöver nog kunna vara både glad och ledsen, för om man var lycklig hela tiden kanske man inte skulle fatta så smarta beslut. När ingenting spelar någon roll, för man är så lycklig ändå, skulle man kanske gå ut och dansa i regnet med sin ömtåliga tröja på och mobilen i den icke vattentäta fickan lite för ofta.

Erica, lite ledsen: Jag hade sönder ett glas när jag diskade.

Totte, med oro i rösten: Du skar väl dig inte?