Inlägg publicerade under kategorin Sakerna

Av Erica - 30 oktober 2013 20:27


De här fina resväskorna köpte vi på Coop idag!


Vi ska slänga vår lilla resväska med trasiga hjul nu, så att jag slipper ha den när jag jobbar i Falun. De här nya väskorna ska jag försöka att inte packa för tungt.

Av Erica - 27 oktober 2013 00:27


Förra natten i radhuset var helt underbar! Det kändes riktigt bra att sova i vårt nya sovrum och Neo verkade trivas också. Det är så gott om golvyta här att man bara ler.

Dagen har ägnats åt att flytta över nästan allt vi äger och har hit till radhuset, med hjälp av nio av mina och Tottes nära och kära. Jag hade förberett bra hela veckan med välmärkta flyttkartonger. Pappa och jag hann dessutom åka en vända med släpvagnen innan alla andra kom. Det var räddningen för att jag ens skulle kunna tänka mig att låta de andra hjälpa till med resten.

Det kändes som att det mesta gick riktigt bra. De flesta möbler och kartonger kom till radhuset utan att gå sönder och utan bråk. Men det duger inte för mig, när det gäller mina, egna, privata saker i mitt hem. Jag vill att alla saker ska komma fram oskadda. Om de inte kan göra det så vill jag att de ska komma fram skadade trots att man har hanterat dem så varsamt som möjligt.

En av fronterna till lådorna på Neos möbel är stött. Det stör mig tio gånger mer för att de flyttade möbeln med lådorna i och den förmodligen blivit stött när lådan öppnade sig själv när de bar den. Det hade varit så lätt att undvika bara genom att ta ur lådorna och bära för sig.

En av de jobbigaste sakerna idag är att folk har frågat mig vad de ska göra hela tiden. Jag vet väl inte. Jag hinner knappt tänka ut själv vad jag ska ta tag i. Hur ska jag kunna ha någon uttänkt idé om vad alla andra ska göra? Det är Totte som har bett om all hjälp. Jag vill helst bara att alla ska gå hem så att jag kan sluta vakta alla mina saker och kan börja fundera ut en plan på hur jag ska packa upp. Varför frågar de inte Totte? Jo, för att han inte har någon aning, trots att han har bjudit in alla. Jag hatar att hamna i en sådan pressad situation. När jag inte vet vad någon ska göra känns det som att det är mitt fel att de ägnar lördagen åt att sitta sysslolösa i min soffa.

Jag är väldigt tacksam för alla som hjälpte till och bar flyttkartonger. Det underlättade jättemycket att vi var så många som gjorde det. Lådorna var överflyttade på ett nafs. Dessutom slapp jag och Totte få ont i ryggen av att flytta allt själva. Än så länge har jag inte hittat något trasigt i någon låda. Att få hjälp med just flyttning av kartonger verkar rätt så tryggt.

Jag är även oerhört tacksam för att ytterligare två nära och kära tog hand om Neo hela dagen så att vi kunde fokusera hundra procent på att flytta. Det underlättar så enormt att slippa ha uppmärksamheten på honom hela tiden.

När nästan alla gick hem stannade pappa och en till kvar. Hon och jag packade upp flyttkartonger tillsammans i lugn och ro, i lagom takt. Det gick jättebra. Jag är glad att hon kunde vara kvar när kaoset och stressen försvunnit.

Det som känns sämst just nu är att det finns saker uppackade av andra personer. Jag tror att jag känner pyttelite av samma olustkänsla som folk känner när de har haft inbrott hemma. Det är obehagligt att någon har rotat igenom ens saker när man inte är med. Det är det värsta. Sedan tycker jag att det är dåligt att varken jag eller Totte vet var vissa att de uppackade sakerna finns. Hur ska vi kunna hitta dem? Dessutom är flera saker på ställen jag inte vill ha dem, så det kommer att bli extrajobb för oss att flytta runt det, jämfört med att ställa allt rätt från början.

Nu när jag skulle gå och lägga mig efter en hel dags slit kände jag mig ändå relativt positiv. Mycket har kommit på plats och det som är ställt fel kan vi ordna efter hand. Allt som är kvar att packa upp och fixa är pappa kvar och hjälper till med i två hela dagar till. Det är ändå pappa jag samarbetar bäst med. Jag var trött, positiv och ville bara gå och lägga mig och sova för att vakna till en bra flyttdag imorgon också.

Då öppnade jag badrumsskåpet och plötsligt ville jag bara börja gråta. Någon har tryckt in allt möjlig, både sådant som ska vara där och sådant som inte ska vara där. Det hade ändå varit känslomässigt hanterbart om personen i fråga inte hade flyttat på mina reservgrejer från necessären som jag packade upp och ställde in igår. Jag ville bara göra mig i ordning och sova, men plötsligt fanns inte längre min livlina med tandborste och ansiktsprodukter på plats. För att kunna få sova för att orka flytta saker på plats i badrumsskåpet imorgon var jag tvungen att flytta saker på plats i badrumsskåpet idag. Moment 22 blev det.

Mitt rosa resetandpetarskaft var ihopblandat med Tottes rosa tandpetarskaft. Detta är normalt aldrig ett problem eftersom mina resesaker aldrig brukar umgås med Tottes permanenta saker. Alla mina reseförpackningar med Dermologicaprodukter var blandade med de exakt likadana förpackningar jag använder hemma normalt. Dessutom var min tandkräm flyttad till helt andra sidan skåpet. Massor av andra saker var också helt vansinnigt uppställda. Det här är anledningen att jag inte vill ha hjälp med att packa upp av människor som inte klarar av att låta bli att göra saker på eget bevåg. Antingen ska vi stå bredvid varandra och packa upp tillsammans så att det blir som jag vill ha det i mitt hem, eller så ska man vänta snällt tills jag ger tydliga instruktioner om exakt vad som ska upp exakt var. Annars kan man sticka ifrån mitt hem och låta mina saker vara i fred!

Jag tycker att det är jättesynd att det här med badrumsskåpet förstörde min bild av att det har gått ganska bra idag. Men just nu känns det mer än någonsin som att jag bara vill ha hjälp av mina föräldrar nästa gång jag flyttar. Helst vill jag att Totte också är med, men bara om han ser till att ordna gemensamt fattade beslut innan han gör något. Om bara min tandborste hade stått kvar där jag ställde den igår, så hade jag kanske sluppit gråta mig till sömns i natt.

Av Erica - 25 oktober 2013 20:08


Vi tog en paus i packandet igår och tog det lugnt på framsidan till vårt radhus. Underbart!


I natt ska vi sova här i vårt nya hem för första gången. Det känns bra!

Av Erica - 20 oktober 2013 23:11


Det börjar se ganska utplockat ut i hyllorna här hemma. Jag har ägnat största delen av helgen åt att packa medan Totte och Neo har hållit sig undan. Neos rum är helt färdigpackat nu. Har har bara en veckas kläder liggande på ett bord och spjälsängen bäddad. Resten är packat.


Vardagsrummet har jag också kommit riktigt långt med. Bokhyllorna, vitrinskåpet och mediamöbeln är i princip helt urplockade. Det behövs fler flyttkartonger än man tror för att få plats med sakerna. På något skumt sätt växer sakerna när man tar ner dem.


Dessutom har jag packat en resväska med saker som man behöver direkt när man börjar flytta in. I den finns toalettpapper, blöjor, tvål, handduk, ficklampa och leksak att sysselsätta Neo med i det tomma huset. Den väskan tänkte jag ta med till radhuset redan imorgon när vi får nycklarna. Då behöver jag inte oroa mig om jag blir kissnödig under flytten den här veckan innan vi flyttar in på riktigt med säng och allt.


Nu känner jag mig redo att börja flytta in! Det ska bli jätteskönt att äntligen få nycklarna imorgon! Men jag tycker egentligen inte att vi är så förberedda som vi borde vara med packningen. Det finns jättemycket kvar att packa ner i köket, badrummet och vårt sovrum inklusive fyra garderober med överskåp och en bokhylla full med pärmar. Jag hoppas att jag ska hinna med det i veckan nu, innan den stora flytthelgen, fast jag inte vill att jobbet ska behöva lida.

Av Erica - 17 oktober 2013 22:52

 


Äntligen fick jag möjlighet att diska kakfat, tårtfat och kakform från mitt födelsedagsfirande. Färgerna ler mot mig från diskbänken.


Av Erica - 16 oktober 2013 12:05


När jag kom till jobbet i Falun igår, med resväskan redo för hemfärd, stötte jag på en kollega och pratade lite. Han kommenterade på min rosa resväska, min gröna handväska och min gula sjal. Ha sa: "Det är olika färger, men det matchar ändå." och såg lite fundersam ut.


Jag förstår precis hur han menar. Färgerna är tagna från samma palett. Det var inte en chockfärg, en pastell och en mörk färg. Det var tre klara färger åt det lite snällare hållet. De var samma stil alla tre, fast de var helt olika färger.


Det är så jag tycker om att göra. När jag matchar färger vill jag inte ha samma färg på flera plagg eller accessoarer. Jag vill ha många olika färger som går i samma stil. Jag vill se ut som en skål med lösgodis eller en leksakslåda med blandat lego (gärna det "nya" legot med rosa och ljusgrönt). När min färgglädje är på topp räcker det inte med bara en färg.


Av Erica - 13 oktober 2013 13:05


Nu har vi adressändrat från lägenheten till radhuset. Det känns konstigt att det blir så verkligt nu. Vi ska verkligen flytta inom tre veckor. Hur kommer det att kännas att bo i Tuve? Kommer radhuset kännas som vårt hem? Och hur konstigt kommer det vara att inte få gå in i lägenheten när vi hälsar på Tottes bror som bor granne?

Vi var till radhuset idag för att lösa problemet med värmepumpen som har gått sönder. Då passade vi på att gå runt och titta också. Huset var nästan tomt, men ännu ostädat. Vi upptäckte ett fel på ritningarna. Det var ju bra, så att vi kan planera flytten rätt.

När vi gick runt där inne kändes det så bra att allt inte så nytt och perfekt ut. I lägenheten, som var helt ny när vi flyttade in, har jag knappt vågat sätta upp en tavla utan att tänka igenom det i ett halvår först. I radhuset är det redan skruvhål och pluggar här och var, så det gör ju inget om det blir några till. Det känns verkligen bra att det här är ett hus man ska bo i och inte ett hus som ska se bra ut.

Det jag är mest orolig för är grannarna. Första intrycket brukar ju alltid vara avgörande och jag vet inte om jag visar mig från min bästa sida när jag roddar flyttlass. Det känns bättre om vi stöter på grannarna för första gången när vi har flyttat in och börjat få ordning lite. När jag ser en granne har jag bestämt att jag ska säga hej, inte gå därifrån och hoppas att grannen inte såg mig, vilket är min första tanke. Jag vill faktiskt prata med grannarna!

Av Erica - 11 oktober 2013 09:42


Det här är exempel på sådant vi sover med i sängen, för att någon har lagt det där och någon annan inte har tagit bort det:


Ett linne i storlek 80, ett extra påslakan utan täcke i, en bok med interaktiva flikar, en Duplo-blomma och en PlayStation 3 handkontroll.

Till saken hör att vi aldrig riktigt lärde oss att sprida ut oss när vi skaffade dubbelsäng, så vi använder bara halva sängen när vi sover. Sakerna är alltså inte i vägen. Jag tycker bara att det är tråkigt att de bidrar till ett mer stökigt intryck här hemma.

Presentation

Tidigare år

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2023
>>>

Omröstning

Ni som har egna bloggar: Vilken månad har ni mest besökare?
 Januari
 Februari
 Mars
 April
 Maj
 Juni
 Juli
 Augusti
 September
 Oktober
 November
 December

Senaste inläggen

Sök i bloggen

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards