Nu har Totte och jag hittat en lägenhet som vi jättegärna vill ha. Den är inte byggd än, men man måste bestämma sig innan 6:e mars om man ska ha en chans att få den. Problemet är att Totte och jag inte riktigt vet om vi har råd med den eller inte. Vi vet inte heller hur det kommer att bli om vi inte köper den. Alltså kan vi inte jämföra scenariona och avgöra vilket som är bäst. Om vi inte köper den här lägenheten har vi ju ingen aning om vilka lägenheter som kommer att vara till salu och som vi kan flytta till istället, när Totte har pluggat klart.

En jätteskön sak med den här lägenheten, tycker jag, är att vi måste köpa den nu, men inte kan flytta in förrän sommaren 2011. Jag får alltså mer än ett år på mig att planera inför flytten. Och det ligger inga osäkerhetsmoment kvar. Ifall vi köper den här lägenheten den 6:e mars kan jag veta med säkerhet att den är vår, men behöver ändå inte sätta igång och packa ner saker och köpa nya möbler förrän om ett år. Det här tycker jag är speciellt bra i och med att jag reser så mycket i jobbet nu. Då är det bra att slippa flyttpacka varje sekund man är hemma på helgen och ändå inte hinna.

En annan bra sak med lägenheten är att den kommer att vara nybyggd när vi flyttar in. Jag gillar inte gamla hus, och man kan ju förmoda att saker inte kommer att börja gå sönder direkt när vi flyttar in också. Plus att jag tror att Totte och jag kommer att få vara med och bestämma vissa saker, som tapeter och sånt. Vi får alltså de tapeter vi vill ha utan att behöva tapetsera om det första vi gör när vi får nycklarna.

Lägenheten ligger dessutom i ett bra område och är lagom storlek för oss. Den har också ett bra pris, tycker vi, men vi vet ändå inte om banken kommer att säga ja till ett lån. Det där är något vi helt enkelt får se till att fixa. Vi hinner inte träffa banken innan den 6:e, men vi behöver inget lånelöfte för att skriva på kontraktet. Det vi behöver är ett lån, om ett år, när vi ska betala för lägenheten. Det blir alltså en chansning. Men pappa har hjälpt oss att räkna på vad som är rimligt och det ser ut som att vi ska ha råd, så jag hoppas att banken är av samma åsikt.

Jag är framförallt glad att vi har bestämt oss för vad vi vill. Hittills har vi tittat på både små villor och lägenheter, utanför och inne i stan, tänkt att vi måste flytta direkt eller kan bo kvar tills Totte har pluggat klart. Och under hela tiden, hur vi än har tänkt, har vi inte hittat någon lägenhet, eller kommit på något alternativ som vi båda bara brinner för. Tills nu. Den här lägenheten känns som någon som jag verkligen vill kämpa för att få. Någon som kan bli riktigt bra. Så nu är det bara att ta reda på vad vi behöver göra för att få den, och sedan göra det!

Vårt pyttelilla badrum blir inte direkt större av att vi har haft en duschkabin där inne. Den har gjort att vi har haft dubbla väggar med tio centimeters mellanrum i hörnet, helt i onödan. Så Totte och jag blev bara glada när hans föräldrar kom hit och slängde ut duschkabinen idag.

Nu återstår bara att sätta upp en ny blandare och köpa ett duschdraperi. Det kommer att bli så otroligt mycket bättre. När vi duschar blir det bättre för att man får mer plats i duschen. När vi inte duschar blir det bättre för att man kan dra undan duschdraperiet och använda hela duschen som ett vanligt golv. Perfekt!

Vi har gjort fint på byrån som står mitt i vårt rum. Nu är rummet alltid fullt av kärlek.

Jag älskar min nya mobilstrumpa som Totte gav mig i julklapp!!! Baby Ior är jättesöt, och den är rosa och mjuk och mysig. Den lilla håningsburken på mobilsmycket är till och med förlåten för att den inte blinkar när det ringer, som den ska. Den kompenserar trots allt med att blinka då och då när det inte ringer.

Varje dag när jag tittar på mobilstrumpan blir jag glad. Jag blir på bra humör av att den är så rosa och så lekfull. Sedan tänker jag på Totte och kan inte låta bli att le. Den är en superbra julklapp och jag vill att den ska vara min för alltid. Men tyvärr börjar den redan bli smutsig och en tråd har lossnat, så jag kommer nog att vara tvungen att sluta använda den någon gång i framtiden.

Det är tillåtet för mig att vara såhär barnsligt kär i en söt mobilstrumpa, för jag har samlat så otroligt många andra vuxenpoäng på senaste tiden. Att förlova sig och bestämma datum för bröllop går inte av för hackor, och mitt kontorsjobb är inte helt snutet ur näsan heller. Så jag tänker fortsätta lysa upp som en sol varje gång jag ser söta Ior.

Nu är pusslet som jag och Totte tog med oss till Uppsala färdigt. Visst blev det fint!

Oxfilé är alltid dyr, men idag när Totte och jag var och handlade blev det dyrare än vi hade trott. Kvittot visade inte alls samma kilopris som hyllkanten gjorde. Men vi kan ha tittat snett. Jag vet inte. Hur som helst så gick vi hem, glada för att vi just har köpt vår första oxfilé tillsammans.

Nu ska Totte och jag ha en lyxig middag, bara för att. Det ska bli gott, mysigt och lyxigt dyrt. Så kan det gå.

Idag gick jag till Akademibokhandeln efter jobbet och hittade en massa roligt, gulligt och pyssligt material som man skulle kunna använda när man gör inbjudningskort till ett bröllop. Det kliade i fingrarna och jag ville köpa alltihop. Men jag har inte ensamrätt på att bestämma bröllopsgrejerna, så jag ska inte köpa något innan jag har rådgjort med Totte.

Om Totte säger okej ska jag köpa lite av varje och ta med det hem och pyssla mig fram till vad som ser bäst ut. Vad roligt det ska bli! Men det är lite tidigt än. Tyvärr kan jag inte låta bli att bli inspirerad redan nu, även om det inte är dags att göra inbjudningskorten än. Varför ska det vara så fruktansvärt långt kvar tills vi ska gifta oss? Grrr …

Nu är julpusslet äntligen klart. Det var nästan omöjligt att bygga ihop det sista. Alla bitar passade överallt, men de skulle ju bara sitta på ett ställe var, så det blev till att ständigt flytta på bitar som redan satt fast när man skulle sätta fast en ny. Ett tag kändes det som att man tog bort två för att sätta dit en bit hela tiden, så pusslet blev obyggt snarare än byggt.

Till slut fick vi ihop det i alla fall. Så nu kan vi börja bygga pusslet som Totte och jag köpte i Göteborg och tog med oss hit. Det ska bli roligt. Jag var ju inte med på det här pusslet från början, så nästa pussel blir det första pusslet i jul som jag får vara med och bygga ramen på.