Totte flög över soffan och ner i sängen med mig flygandes efter. Skillnaden var att jag inte flög riktigt lika högt, så jag slog i tån hårt i ryggstödet på soffan innan jag skrikande singlade ner i sängen. Totte undersökte tån. Det gjorde ont så fort han petade på den, men efter ett tag kom vi fram till att den var okej.

Jag ställde mig och diskade när tån plötsligt gjorde väldigt ont igen. Totte undersökte den igen och kom fram till att den är stukad. Jag vet inte om det stämmer, men den gör väldigt ont. Så nu har Totte packat in tån med en strumpa med is. Tack älskling för att du tar hand om mig!

Så gick det med den träningen. Jag hade redan träningskläderna på mig och skulle till gymmet så fort jag hade diskat klart. Men nu känns det inte som en så bra idé längre. Faktum är att det inte känns som en så bra idé att åka till jobbet ikväll heller om tån fortfarande dunkar såhär och jag inte kan ta på mig en strumpa. Hoppas att den hinner bli bättre!

Det kan vara så skönt att ta en dusch på morgonen och tvätta håret och raka benen! En varm och skön dusch. Sedan torka håret ordentligt tills det blir fluffigt och luftigt, och ta på sig en hel mundering av nya, rena, fräscha kläder.

Man känner sig som en ny människa. Man blir pigg och frisk. Alla problem är borttvättade och man blir sitt snyggaste jag. Ibland kan jag känna att meningen med livet är att duscha!

Jag tog en kort promenad runt kvarteret nyss. Ryggen känns mycket bättre, men inte helt bra. Tror nog att det ska gå bra att jobba imorgon. Jag tänker i alla fall försöka.

Gick samma väg som jag brukade springa innan det blev kallt ute, när jag gick hemåt. Kände jättemycket för att börja springa. Men ska nog låta bli det någon dag till. Vill inte förvärra situationen.

Det var skönt med lite frisk luft. Blir rätt så kvavt här inne bortåt kvällen när båda har varit hemma hela dagen och andats igenom all luft. Förmodligen inte så ovanligt när man bor i en etta.

Nya tag på måndag då jag förhoppningsvis känner mig helt frisk. Frisk och kry, go och glad, studsig och fin!

Träningsschema i fina färger är nog precis vad jag behöver för att få ordning på träningen. Det blir så svårt att hålla reda på vilka dagar man bör träna när man jobbar så olika varje dag. Men nu har jag gjort ett träningsschema där jag kan byta ut träningspass så att schemat anpassas till mina övriga aktiviteter från vecka till vecka.

Roligare att träna blir det ju också när ett orangefärgat schema med en gul flyttbar lapp har sagt åt mig att gå på step än när jag bara har sagt åt mig själv att göra det.

Just nu kan jag inte träna dock. Har ont i ryggen. Fick gå hem från jobbet efter bara två timmar för att det var för tungt. Jag undrar vad det är och vad jag ska göra för att det ska bli bra. Hålla mig borta från gymmet tills jag vet att det är OK att träna i alla fall.

Något gott att stoppa i mig skulle jag vilja ha. Men jag vet inte vad. Kanske en semla, eller choklad. Kladdkaka eller sockerkakssmet. Eller Ben & Jerry's Cookie Dough Ice Cream.

Det är så irriterande att vara sugen på något och inte ens veta vad. Om jag går och köper något och äter upp, och det var fel sak, så kommer jag fortfarande att vara sugen. Och jag kommer att ha ätit något onyttigt i onödan.

Kanske bäst att låta bli att äta något alls. Men det är så jobbigt att ha den störande känslan av att vara sugen på något kvar. Man tappar fokus på det man gör. Jag får hoppas att det blir bättre efter maten.

Naglarna blev fina med det ena av de nya nagellacken. Det känns alltid bra att ha nymålade naglar. Snygga och fräscha!

Maxpulstestet jag gjorde i mellandagarna på mammas träningscykel verkar inte stämma. Min syster gav mig en pulsklocka i julklapp och sen gjorde vi maxpulstest båda två hemma hos mamma och pappa. Usch vad jobbigt det var! Men jag tror att det kan ha varit så att benen gav upp innan hjärtat gjorde det.

Så jag var nyss och gjorde ett nytt maxpulstest på gymmets löparband. Totte följde med och hjälpte till. Man vill ju inte svimma inne på ett gym fullt med folk som inte känner en. Springa har benen lärt sig, så nu var det konditionen som svek först. Trodde nästan att hjärtat skulle hoppa ur bröstet så hårt det slog. Jag låg hyfsat stadigt på 207 på slutet, men när jag precis gav upp och började sakta ner farten kom jag upp i 209 innan det rasade.

Om jag har fattat rätt så ska man ligga på en genomsnittspuls på 75% av maxpulsen när man ska springa jättelångt. En mil till exempel, som jag har tänkt göra i sommar när jag springer tjejmilen för första gången. Men när man tränar kortdistans så kan man ligga på en betydligt högre puls. Maxpulsen klarar man dock bara av att hålla i kanske en minut, så 90% av maxpulsen är kanske lagom om man vill ta i hela tiden i 20 minuter. Det innebär att jag kan träna med 188 i puls när jag tränar kortdistans och med 157 i puls när jag springer långt.

Om du vill läsa mer om min träning så kommenterar jag varje träningspass på jogg.se. Fast jag har inte lagt in att jag var på gymmet idag. Det var bara ett maxpulstest. Man kan inte påstå att jag har tränat idag.