Helt ärligt talat förstår jag inte varför de som lämnade de här texterna till mig inte redan har suttit med överstrykningspennor och jämfört och korrigerat. Jag skulle ju bara kolla stavfel. Sedan skulle jag klistra in texten färdig och fin.

Nog för att jag har räknat med att jobba till nio på kvällen en vecka framöver nu, men det hade ju varit bra om alla andra hade gjort sitt jobb, så att jag bara kunde sitta med mitt jobb. Ja, ja, nu är det som det är! Jag är inte den som låter en text vara dålig. Så jag får väl fixa den nu när ingen annan har gjort det!

Det tar aldrig slut med problem som uppstår för att jag försöker ha en normal karriär samtidigt som jag är nybliven förälder. Problemen är aldrig av praktisk karaktär. Det är hur lätt som helst för mig och Totte att turas om att jobba och ta hand om Neo. Problemen är istället alla regler som jobben och Försäkringskassan har. Inte sällan leder både jobbens och Försäkringskassans regeler till att det är förbjudet att jobba. Att det ska vara så svårt att göra saker smidigt när båda föräldrarna vill ta hand om sitt barn i korta perioder. Det känns inte som att man stöter på samma sorts problem när ena föräldern är hemma flera månader i sträck.

Nu planerar jag för en resa till Uppsala för ett möte på jobbet där. Dagen innan mötet är jag föräldraledig, men måste ta tåget upp för att hinna i tid. Paniken steg när jag insåg att jobbet vill ge mig restidsersättning för den resan. Vad ska Försäkringskassan säga om det? Jag har mailat Försäkringskassan:

Hej!

Jag undrar om man kan ta ut full föräldrapenning en dag som man får restidsersättning från sitt jobb?

Jag tänker på resor som man gör för att man har jobbat dagen innan och reser hem eller resor man gör för att man ska jobba dagen efter och måste vara på plats kvällen innan.

Har det någon betydelse om man har med sig barnet på resan eller inte?

Självklart kan man inte ta ut föräldrapenning om man inte är med sitt barn på hela dagen. Nu tänker jag på när man har avstått från att arbeta sin vanliga arbetstid, t.ex kl 8-17 och varit hemma med barnet, och sedan reser ensam till annan ort efter kl 17, när den andra föräldern har kommit hem från jobbet.

Om man har med sig barnet på resan, spelar det då någon roll vilken tid på dygnet man reser?

Nu tänker jag på de fall då man får restidsersättning, men ingen lön, på normal arbetstid, dag då man är föräldraledig och reser med sitt barn till annan ort för att kunna jobba där nästa dag.

Tacksam för svar!

Erica

Jag undrar om de tycker att det här är normala frågor, eller om de aldrig förut har stött på någon som vill ta med sitt barn på affärsresa och dessutom vara föräldraledig samtidigt. Jag väntar med spänning på svar!

Till hösten ska jag hålla en kurs i grundläggande juridik. Min kollega som har hållit i kursen förut är jätteglad att jag ska ta över och kommer ofta in till mig och pratar juridik ett tag. Jag är glad för alla tips jag kan få från honom. Det känns lite läskigt att lära ut juridik när jag inte ens är säker på om jag kan den själv. Det är ju ett tag sedan jag tog min jur kand nu, och jag har inte direkt hållit mig uppdaterad sedan dess.

Varje gång han kommer in och pratar juridik med mig en stund slås jag av hur roligt jag tycker att det är. Juridik är verkligen hur kul som helst. Och jag inser att jag tycker att det ska bli hur kul som helst att vara lärare också. Jag kanske inte var helt fel ute när jag funderade på att gå lärarlinjen istället för juristlinjen. Nu får jag det bästa av båda världarna!

Det gäller bara att se till att vara väl förberedd, för jag vet att jag inte tycker om situationer där jag inte vet vad jag ska säga. Annars har jag hur många idéer som helst om grupparbeten, diskussionsfrågor och föreläsningsmetoder. Det känns tryggt att min kollega jobbar kvar här med andra kurser också. Skulle jag få hjärnsläpp så kan jag alltid fråga honom hur han brukar göra.

Imorgon jobbar jag sista dagen innan fyra veckor semester. Det är nästan folktomt på kontoret redan nu och flera omprioriteringar gör att jag egentligen inte har så mycket mer som jag måste göra innan semestern. Jag ska bara se till att allt är redo för att sätta igång med en rivstart i augusti.

Trots semester i sikte och bara lite smått kvar att fixa på jobbet, så går det trögt som attan. Min hjärna har redan gått på semester känns det som. Det enda den kan tänka på är vad vi ska packa inför resan till landet, vilka dagar jag ska ut och springa på semestern och hur många mysiga bilder jag ska ta på Neo! Den vill inte alls tänka på jobb. När jag försöker få den att göra det tar den semester från att tänka överhuvudtaget och blir bara tom.

Jag vet inte hur jag ska ta mig igenom de här två dagarna som är kvar. Det lilla jag ska fixa är trots allt viktiga saker. Men jag vet att, hur det än blir så går jag på semester imorgon eftermiddag, och jag kommer inte att ha några problem alls att koppla bort jobbet!

Sedan några veckor tillbaka har det känts riktigt jobbigt att jobba. Det här är ovanligt, för jag tycker verkligen att mitt jobb är kul. Först trodde jag att det berodde på mig själv, att jag har blivit omotiverad för att jag är gravid eller något. Men nu har jag insett vad problemet egentligen är. Jag blir motarbetad av mina kollegor.

En person bad mig läsa igenom ett avtal för några veckor sedan. Han sa att jag kunde läsa det till nästa dag, så skulle han komma tillbaka då. Det här var när jag var på plats i Falun. Jag läste noga avtalet och hade en hel del både juridiska och språkmässiga synpunkter som jag markerade. Nästa dag hörde han inte av sig till mig alls, utan ringde en annan kollega och bad om att få en pytteliten sak ändrad och sedan avtalet mailat till sig, för nu skulle det skrivas på. Inte konstigt om jag känner mig omotiverad att utföra mina arbetsuppgifter när jag inte ens får presentera resultatet!

På ett möte för ett tag sedan fick jag veta att det enda som saknas till hemsidan är den del Erica ska göra. Innan det mötet hade personen som sa så inte ens berättat för mig vad det är jag ska göra till hemsidan eller gett mig ett inlogg för att kunna gå in och göra det. Det kom som en total överraskning för mig att det var mig man väntade på. Då är det inte heller så lätt att jobba.

Samma hemsida fick jag höra i början av förra veckan att jag ”borde hinna klart med innan veckan är slut”. Så jag jobbade med texten i word och var beredd att jobba över i fredags för att hinna klart, eftersom jag hade haft annat i veckan som tagit tid och inte var klar. Men i fredags efter lunch, när jag loggade in på hemsidan för att börja klistra in text, var det redan text där. Varför be mig göra något om ni nu ändå tänker göra det själva? Och varför ge mig resten av veckan på mig och sedan ta över själva innan veckan är slut? Jag blev less och tog helg. Men idag visade det sig att det bara var testtexter som inte alls stämde som de hade klistrat in. Varför göra detta utan att informera mig? Jag vet ju inte vad jag vågar ta bort! Och är det inte riskabelt att vara inloggad på de sidor jag ska jobba med? Då kan väl det jag gör försvinna om vi råkar vara inloggade samtidigt?

Det absolut mest jobbiga med hela min jobbsituation nu tycker jag är att det inte finns några uttalade deadlines. Jag jobbar bäst när jag vet hur mycket tid jag har på mig, så att jag kan planera den tiden väl. Nu säger folk att saker ska göras ”så fort som möjligt”, trots att jag vet att de inte behöver ha dem förrän om tre veckor. Är det inte bättre om jag gör dem så ordentligt man hinner på tre veckor då, istället för att slafsa ihop det på sämsta möjliga acceptabla sätt på en eftermiddag? Hur lång tid man har på sig påverkar ju hur ordentligt resultat man siktar på.

Vissa av mina kollegor jobbar enligt principen ”köra igång direkt och sedan förbättra tills någon säger att tiden är ute”. Det är bra om det fungerar för dem, men det funkar inte alls för mig. Hur jag går till väga den första timmen jag arbetar med någonting är direkt beroende av hur lång tid jag vet att jag har på mig totalt. Jag vägrar att göra jobbet flera gånger om. Ifall jag skulle sätta igång direkt som om jag bara hade en timme på mig först, så skulle jag göra hela jobbet halvtaskigt första timmen. Sedan skulle jag ju vara tvungen att börja om från början igen när det visade sig att jag har en timme till på mig. Den här gången kanske jag ändrar så mycket att det första utkastet känns helt onödigt, och ändå kanske jag inte hinner få det tillräckligt bra. Om jag istället ställer in mig på att jag har två timmar på mig redan från början, så skulle jag inte ha något färdigt utkast alls efter en timme, men jag skulle ha ett riktigt bra utkast efter två timmar, för jag skulle ha sparat tid på att tänka rätt från början.

Ännu värre är det när jag tror att jag har lång tid på mig, men inte vet hur lång. Då kommer jag aldrig igång. Jag vet ju inte hur jag ska lägga upp den första timmen om jag inte vet hur lång tid jag har på mig totalt. Men så länge jag tror att det inte är kris så skjuter jag på det och hoppas kunna lägga upp en bättre plan vid ett senare tillfälle. Den bättre planen är jag dock inkapabel till att skapa förrän jag vet hur lite tid jag har kvar, och det vet jag i regel inte förrän någon frågar mig om det är klart. Då räknar jag att jag har ett dygn på mig. Det här är en väldigt dålig taktik som dels beror på hur jag fungerar, men mest beror på att jag blir motarbetad av mina kollegor. Jag har flera gånger förklarat att jag vill veta exakt vad som förväntas att jag ska göra och att jag vill veta vilken dag jag ska vara klar. Jag har förklarat att jag har svårt att planera om jag inte vet när det måste vara klart, och ändå får jag inga deadlines. Jag har förklarat att det är extra viktigt när jag jobbar hemifrån, eftersom jag då inte kan höra i fikarummet hur det ligger till för de andra. Men de förstår fortfarande inte.

Jag är glad att min chef fortfarande tycker att jag gör ett bra jobb i alla fall. Och det gör jag ju också, de gånger jag får veta att det är något jag ska göra, de gånger jag får presentera vad jag har gjort, och de gånger jag blir klar en godtycklig tid som folk tycker är acceptabel. Egentligen blir nog allt jag gör bra, framförallt resultaten. Men jag själv känner att det är mycket jobbigare att jobba just nu. Så för min egen skull hoppas jag att mina kollegor slutar motarbeta mig snart. Jag vill tycka att det är kul att jobba igen!

I tisdags var jag i Uppsala och åt sushi med pappa. I onsdags var jag på kurs i Stockholm. Igår var jag i Falun och jobbade med de kollegorna för sista gången i år. Idag är jag i Göteborg och tittar på Julkalendern med Valdemar.

Det kanske inte är helt orimligt att vara på fyra olika orter på fyra dagar i rad, om man är på någon slags genomresa. Men jag har ju verkligen varit upptagen med olika saker på varje ort, inte bara stannat i förbifarten. Mitt liv är en resa.

Julfest med jobbet hölls på Dalasalen i år, med julbord och julshow. Totte och jag var båda nöjda med maten, och jag fick god julmust att dricka. Innan maten var det ett kort uppträdande med tre tjejer och tre killar som sjöng jättebra. Efter maten fortsatte de med hela sin jättebra julshow. Det var jullåtar blandat med rock, opera, pop och en liten guidning genom 90-talet. De både sjöng och dansade jättebra!

Efter showen var det dags för dans, men Totte ville som vanligt inte dansa. Efter att vi suttit kvar och snackat ett tag begav jag mig till dansgolvet för att sluta upp med mina arbetskamrater. Totte satt kvar ett tag, men när de vi hade suttit med gick tillbaka till hotellet följde han med tillbaka. Lite tråkigt att han inte vill dansa, men jag hade kul ändå.

På det stora hela var det en riktigt lyckad julfest. Både Totte och jag tyckte att den var bättre än förra året. När jag till sist fick skjuts hem till hotellet av en kollega så mötte Totte upp på hotellrummet glad som en solstråle. Det hade inte gått någon nöd på honom, trots att jag stannade längre. Skönt!

Falun fick äran att besökas av mig i exakt ett dygn, sånär som på fyra minuter. Jag kom med tåget 16.21 igår och tog mig direkt till kontoret och fortsatte jobba. Sedan jobbade vi till kl 4 på natten, med bara ett avbrott för att äta MAX-hamburgare som min snälla chef åkte iväg och köpte.

Aldrig förut har jag checkat in på ett hotell så sent på natten. Det kändes nästan lite onödigt att överhuvudtaget åka till hotellet, men det var ändå riktigt skönt när jag väl kom dit. En dusch, fyra timmars sömn och en hotellfrukost fick jag ut av det. Sedan begav jag mig till jobbet igen.

Idag jobbade vi stenhårt tills vi blev klara, och det råkade inträffa precis 20 minuter innan ett tåg mot Göteborg avgick. Så vi kastade oss i bilen och min chef skjutsade mig till stationen. Kl 16.25 lämnade jag Falun för den här gången, ett dygn efter att jag anlänt.

Trots att jag inte var i Falun länge så har jag hunnit få riktigt mycket gjort. Det har varit ett intensivt dygn. Det är inte ofta man får in 18 arbetstimmar på ett enda dygn. Jag har lite komptid att ta ut nu, med andra ord. Passar bra lagom till flytten!